Moderaterna vänder om yrkesprogram

Utbildning. Moderaterna gör en omsvängning i skolpolitiken och vill att alla gymnasieprogram ska kunna ge högskolebehörighet. Det innebär att regeringen får M:s stöd i frågan, vilket förre utbildningsministern Jan Björklund (L) beklagar.

Det var den tidigare alliansregeringen som genomförde gymnasiereformen med tydligare skillnader mellan högskoleförberedande program och yrkesprogram. Eleverna på yrkesprogrammen fick inte längre självklart högskolebehörighet, utan för det krävdes att de valde "rätt" kurser. Efter reformen sjönk intresset för yrkesprogrammen, och det är orsaken till Moderaternas helomvändning.

– Många elever väljer bort en yrkesutbildning i dag, för att man ser att det inte finns tillräckligt många dörrar öppna efter gymnasiets slut, säger partiets arbetsmarknadspolitiska talesperson Elisabeth Svantesson (M).

Välja själv

Moderaterna tänker sig en modell där yrkeselever som vill hålla vägen till högskolan öppen får välja till de ämnen som behövs. De som inte vill får en ren yrkesutbildning.

– Det finns de som inte har några planer på högre utbildning. De slipper de teoretiska ämnena, säger M:s ekonomisk politiske talesperson Ulf Kristersson.

Liberalernas partiledare och förre utbildningsministern Jan Björklund är som väntat inte nöjd med Moderaternas nya hållning.

Vore olyckligt

– Det vore olyckligt, det skulle öka avhoppen och utslagningen av ungdomar rätt så dramatiskt om man gör en sådan förändring. Alla ungdomar vill inte bli, eller har inte förmågan att bli akademiker, säger han till TT.

Han tillstår samtidigt att 2011 års reform hade brister.

– Jag är den första att erkänna det. Vi behöver mer lärlingssystem, tvååriga yrkesprogram och kanske några fyraåriga yrkesprogram. Men lösningen ligger inte i likriktning.

Mer pengar

Björklund konstaterar också att det nu finns en riksdagsmajoritet för en förändring av yrkesprogrammen och att en enighet inom Alliansen på utbildningsområdet blir svårare att uppnå.

Gymnasieminister Aida Hadzialic (S) är mycket nöjd. Regeringen har aviserat en förändring precis i den riktning M nu talar om.

Moderaterna vill också satsa 1,33 miljarder kronor på ytterligare en timme lärarledd undervisning i lågstadiet per dag 2017. Året därefter stiger kostnaden till 2,65 miljarder för att 2019 ligga på knappt fyra miljarder kronor.

TT