Björklund nöjd med landsmötet

Politik. Liberalerna går till val på att lösa Sveriges utmaningar när det gäller skola och integration.

Men partiet vill inte förbjuda religiösa friskolor eller slöja i lågstadiet.

Partiledaren Jan Björklund anser att partierna varit för "flata" mot religiöst och kulturellt förtryck i utsatta förorter.

Han har pekat ut religiösa friskolor som ett problem.

Men Björklund tycker ändå att det är bra att landsmötet sade klart nej till ett totalförbud för religiösa friskolor.

Förbudsanhängarna anförde bland annat att skolan måste vara en fristad för barn som utsätts för religiöst förtryck hemma. Landsmötet ville dock stå fast vid den gamla linjen om att nöja sig med att stoppa etablering av nya religiösa skolor.

– Vi kommer att driva den frågan i valrörelsen och ta upp den med de andra Allianspartierna, säger Björklund.

S: En halvmesyr

Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) kallar L-beslutet för en "halvmesyr". S-kongressen i våras ville inte tillåta religiösa inslag i skolan.

Björklund kontrar med att S-beslutet är en "nollmesyr".

– De gör ju ingenting, säger han.

Regeringspartnern Miljöpartiet vill inte ha något förbud och regeringen ska nu tillsätta en utredning för att i stället skärpa tillsynen av de religiösa skolorna.

Liberalernas landsmöte sade även klart nej till att förbjuda slöja på barn i förskola och lågstadiet. Många menade att liberaler inte ska bestämma vilka kläder föräldrarna sätter på sina barn.

Björklund är även nöjd med det beslutet.

– Slöjan är en symbol för kvinnoförtryck, men lagstiftning är ett för trubbigt instrument, säger han.

Inget burkaförbud

Landsmötet sade också nej till att förbjuda burka och niqab på offentliga arbetsplatser. Partiet vill hellre låta arbetsgivaren bestämma vilken klädsel som är lämplig.

På frågan om inte Liberalerna om några år ännu en gång kan kritiseras för att vara för flata när det gäller integration svarar Björklund:

– Det går inte att utfärda några garantier.

Han tycker att L har kraftfulla förslag. Till exempel krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för att bli medborgare.

Björklund pekar också på att nyanlända ska kunna få en förlängd skolplikt till 17-18 år om de inte uppfyller kunskapskraven. Men partiet har tidigare tyckt att plikten ska kunna förlängas till 20 år.

– Det finns också ett enhälligt stöd för att, om det behövs, lagstifta fram en öppnare arbetsmarknad med enklare jobb och lägre ingångslöner, säger Björklund.

När det gäller skolan så pekar L-ledaren på förslag om betyg i årskurs 4, ordningsbetyg i högstadiet och en förstatligad skola.

Ny rättspolitik

Många av förslagen om integration och skola har dock klubbats av tidigare landsmöten och partiråd.

Däremot ställde sig detta landsmöte bakom ett nytt rättspolitiskt program. I det föreslås fler poliser och statligt bidrag för kommunala trygghetsvakter.

Partistyrelsen ville redan nu säga ja till anonyma vittnet, men landsmötet vill först utreda frågan.

L vill också att straffrabatten för unga 18-20 år bara ska gälla förstagångsförbrytare, och att man avskaffar två tredjedelsfrigivningen i nästan alla fall.

TT