Alliansens vara kan avgöras 2017

Politik. Året som väntar kan avgöra om det finns något liv kvar i den borgerliga fyrpartialliansen. Eller kan några av allianspartierna tänka sig att släppa in Sverigedemokraterna i värmen för att skicka ut de rödgröna i kylan valåret 2018?

På förhand ser inte politikåret 2017 ut att bli särskilt dramatiskt. Men med tanke på hur tvära kasten varit de senaste åren vore det dumt att utesluta överraskningar på förhand.

Alla riksdagspartier utom ett (Vänsterpartiet) samt Feministiskt initiativ har kongresser inför valåret. Partierna ska bland annat välja vem som ska leda dem i valrörelsen 2018 och besluta om riktlinjer för vad de ska driva för frågor i den. Besluten på allianspartiernas stämmor, riksting och landsmöte kan - om de går isär för mycket - innebära slutet för Alliansen som regeringsalternativ.

Det knorras

Sannolikt väljs de flesta, kanske alla, av de nuvarande partiledarna om. Det gäller även partiledare och språkrör som Moderaternas Anna Kinberg Batra, Miljöpartiets Gustav Fridolin och Kristdemokraternas Ebba Busch Thor i vars partier den interna kritiken antas vara lite starkare.

Kinberg Batras och M:s opinionssiffror har sjunkit och alla i partiet verkar inte vara nöjda med hennes satsningar på hårdare linje i migrationspolitiken, å ena sidan, eller avståndstagande till samarbete med SD å den andra. Andra undrar hur M så snabbt kunde lämna Reinfeldtlinjen och anamma förslag som SD drivit.

Centerledaren Annie Lööf, på stark uppgång i opinionen, har tagit klart avstånd till SD och Moderaternas migrationspolitik.

Kristdemokraterna har parkerat under spärren till riksdagen. Det lyft som Busch Thor skulle ge när hon valdes i maj 2015 har uteblivit och partiet har tvekat lite om politisk inriktning. Eftersom hon väntar sitt andra barn kommer hon heller inte att vara helt närvarande i det politiska arbetet. KD har öppnat för att ta stöd av SD för att ta över makten från Stefan Löfven efter valet.

Gröna vacklar

Miljöpartiet vacklar vidare efter de svåra och internt kritiserade besluten om migration och sådant som Vattenfalls brunkol. Men än synes ingen utmanare till Gustav Fridolin på den ena av språkrörsposterna.

Inte heller i Socialdemokraterna är allt frid och fröjd, det är svårt att påstå att det går så mycket uppåt för partiet.

Men S verkar vilja ta strid om att begränsa vinster i välfärden och göra det till en valfråga. Och kongressen i april kanske blir en löftesfest inför valåret. Finansminister Magdalena Andersson har redan flaggat för att det kommer att finnas pengar till satsningar. I vårpropositionen i april och höstbudgeten i september lär vallöftena staplas på varandra.

TT