Lag om flyktingmottagande efterlyses

I dag faller ansvaret för flyktingmottagandet alltför ojämnt mellan kommunerna, anser Gunnar Hedberg (M) och Lars Stjernkvist (S) som på regeringens uppdrag ska samordna flyktingmottagandet. Åtminstone ett 20-tal kommuner har dålig beredskap för flyktingmottagande, enligt samordnarna. De föreslår därför att kommunerna ska bli skyldiga enligt lag att ha beredskap för att ta emot flyktingar.

– Det ojämna mottagandet är ett problem. Det behövs ett engagemang från alla kommuner om vi ska förhindra att situationen blir väldigt svår på vissa håll. Kommuner som tar emot väldigt många nyanlända upplever bekymmer bland annat med trångboddhet och ett väldigt hårt tryck på skolor, säger Lars Stjernkvist.

Integrationsminister Erik Ullenhag är försiktigt positiv till samordnarnas förslag.

– Jag tror inte på en lagstiftning som tvingar kommuner att ta emot flyktingar. Att däremot att ha en beredskap för att ta emot flyktingar är ett förslag jag vill titta närmare på. Det är en typ av piska, men lite mjukare, säger Erik Ullenhag.

I dag väntar 12 000 flyktingar som fått permanent uppehållstillstånd på kommunplacering.

Södertälje kommun har utmärkt sig genom sitt stora flyktingmottagande. Kommunalrådet Boel Godner (S) tycker att utredningens förslag är vällovliga, men saknar en aspekt.

– Jag saknar frågan om värdigt boende när man kommer som nyanländ till Sverige. Det är väldigt många flyktingar som nu, möjligen för att de inte kan annat, väljer segregerade miljöer.

Rent praktiskt skulle det innebära att kommunerna kontrollerar att det inte redan bor flera familjer på den uppgivna adressen.

Anders Knape, ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), har svårt att förstå hur en lagstadgad beredskap ska fungera.

– Det är mycket som talar för att vi tar emot motsvarande ett Karlstad i år. Jag vet inte vem som kan har beredskap att ordna allt över en natt när det råder stor bostadsbrist i stora delar av landet redan som det är. Det är en exceptionell situation, som skiljer sig från början av 90-talet då vi hade många tomma lägenheter, säger han.

Anders Knape pekar också på att flyktingar inte kan tvingas att bosätta sig på en viss ort.

– Problemet är att många som kommer har kontakter i landet. Det är en större trygghet att tränga ihop sig många i en lägenhet i Södertälje eller Borlänge än att hamna någonstans där man inte känner någon.

Hammarö kommun i Värmland, med 15 000 invånare, tog emot sex flyktingar i fjol. Till och med april i år var antalet två, enligt Migrationsverket.

– Problemet är att vi inte har några lägenheter, sedan är frågan hur låg standard eller vilken typ av lokaler man är beredd att acceptera, men det är ju ett värdigt boende vi måste kunna erbjuda och det har vi inte i dag, säger kommunalrådet Leif Sandberg (M).