Regeringen bantar stöd i Lärarlyftet

Regeringen vill att fler lärare ska vidareutbilda sig. Men det blir i fortsättningen inga statliga pengar för att täcka lönebortfallet under studietiden.

Det så kallade Lärarlyftet II ingår i regeringens paket av lärarreformer. Det är riktat till lärare som saknar behörighet i något av de ämnen eller årskurser de undervisar i. Regeringen avsätter drygt 1,5 miljarder kronor för detta de närmaste fyra åren, främst i form av utbildningsplatser på högskolorna. Men till skillnad från den föregående fortbildningssatsningen går staten inte in och täcker en del av inkomstbortfallet för de lärare som sätter sig i skolbänken.

Den förändringen, som partiledarna i regeringen inte nämnde på onsdagens presskonferensen, bekymrar Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén:

– Lärarna får själva bekosta utbildningen, eller så måste vi få kommunerna att betala den, säger Sirén till TT.

Men enligt regeringskansliet är Lärarlyftet II något annat än Lärarlyftet I.

– Alla icke behöriga som behöver skaffa sig behörighet ska ha samma villkor. Vi kan inte ha ett system för studenter på lärarhögskolor och ett annat för verksamma lärare, säger Anders Andrén, presschef hos utbildningsminister Jan Björklund, till Lärarnas Nyheter.

I Lärarlyftet I har lärarna varit garanterade 80 procent av lönen under studietiden, varav staten bekostat 70 procent.

Efter Lärarlyftet I har behörighetsreglerna skärpts. Efter 2015 får endast fullt behöriga och legitimerade lärare sätta betyg.

I det nu aviserade Lärarlyftet II ska villkoren vara lika för dem som läser in en behörighet - i grundutbildning eller fortbildning, enligt regeringskansliet. Därför får yrkesverksamma lärare inte längre ekonomiskt stöd av staten för sin fortbildning.