Politisk träta om sämre elevresultat

I våras lämnade 14 000 nior grundskolan med så dåliga betyg att de inte kunde gå vidare till gymnasiet.

Oppositionen skyller den rekordhöga andelen på regeringen. "Trams", enligt utbildningsminister Jan Björklund.

Skolverkets betygsstatistik väckte snabbt politisk debatt. För andelen elever som inte fick godkänd i något eller flera av ämnena matematik, svenska och engelska har aldrig varit högre: 11,9 procent. Och efter att andelen sakta med säkert växt under de senaste åren, visade statistiken en påtaglig försämring i år.

– Det är en väldigt trist utveckling, säger Skolverkets generaldirektör Per Thullberg.

Skolverkets främsta förklaring till den snabba försämringen är att lärarna blivit strängare i betygssättningen. Det är också utbildningsminister Jan Björklunds förklaring: Skolorna har tidigare godkänt för många elever.

Skolverkets förklaring är att skolan har, som en följd av det fria skolvalet och kommunernas skiftande prioriteringar, blivit mer segregerad och mindre likvärdig. När eleverna ska arbeta självständigt missgynnas de svagare eleverna och de elever som inte får stöd och hjälp hemma.

Jan Björklund (FP) lastar tidigare, socialdemokratiska, regeringar för den nuvarande situationen och säger att situationen beror på 20 år gamla misstag.

Miljöpartiets skolpolitiske talesperson, Mats Pertoft, hävdar att alliansregeringen bidragit till att en större andel 16-åringar inte klarar betygsspärren. Lärartätheten i grundskolan sjönk förra läsåret, jämfört med de tre föregående läsåren.

– Det som hände när finanskrisen slog till var att regeringen vägrade ge kommunerna besked om ökade statsbidrag. Det tvingade kommunerna till mycket drastiska nedskärningar, bland annat i skolan, säger Mats Pertoft och får stöd av sina kolleger Ylva Johansson (S) och Rossana Dinamarca (V).

Jan Björklund har inte mycket till övers för kritiken:

– Det är bara trams! Bara trams!