Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Vendela

I sikte: Svensk odling av jätteräkor

Publicerad 2014-12-07

Bjuv. Av miljöskäl bojkottar många livsmedelskedjor och restauranger tigerräkor och andra jätteräkor som odlas i tropiska länder. Men troligen kan vi redan nästa år med gott samvete åter servera jätteräkor - ekologiskt odlade i Sverige.

Findus och företaget Vegafish, sprunget ur forskning på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala, planerar att bygga en klimatsmart anläggning för odling av jätteräkor på Findus fabriksområde i skånska Bjuv, världens första i sitt slag.

Vegafish tar hand om själva räkodlingen och Findus infrysning, försäljning och distribution.

Forskarna på SLU har utvecklat ett helt slutet odlingskoncept som utnyttjar spillvärme och överskottsnäring i ett evigt kretslopp, utan utsläpp och utan antibiotika som annars är vanlig i räkodlingar världen över.

"Lyckad kombination"

Vegafish besitter kunskaperna om hur landbaserade räkodlingar kan bedrivas ekologiskt. Findus har både spillvärme och restprodukter från sin livsmedelsproduktion som i nedbruten form kan bli foder - och dessutom distributionskanaler.

– En i sammanhanget lyckad kombination, konstaterar Vegafishs vd Matilda Olstorpe.

Företaget står redan i begrepp att starta en mindre pilotanläggning i Uppsala. I januari - troligen - kommer den att laddas med de första räkynglen. Där är värmekällan dock stadens fjärrvärmenät.

Vuxna på tre månader

Den långt större kommersiella anläggningen i Bjuv ska med start under våren börja producera minst 150 ton räkor per år. Själva bygglovet återstår visserligen ännu, men parterna hoppas kunna skörda de första jätteräkorna redan i sommar. Det tar ungefär tre månader för räkyngel att bli vuxna.

– Vi hoppas kunna täcka in halva nuvarande svenska marknaden på 350 ton, men tror också att efterfrågan ökar när produktionen väl är igång, säger Findus affärsutvecklingschef Henrik Nyberg.

Egentligen bygger metoden på flera tusen års erfarenheter från dammodling av fisk och skaldjur.

– Skillnaderna är att det slutna odlingssystemet inte påverkar miljön och att vi kontrollerar allt i processen: vattenkvalitet, värme, ljus och mängden bioflock som räkorna kan sätta i sig, säger Anders Kiessling, professor i akvakultur på SLU och en av forskarna bakom Uppsalaföretaget.

TT