Ny strid om försvaret drar i gång

Politik. Den politiska striden inför nästa försvarsbeslut och framtida försvarsanslag har redan börjat.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) anklagar Allianspartierna för att försöka bjuda över varandra.

– Att nu dra i gång någon sorts auktion på vem som är bäst på att höja budet ger inte särskilt mycket, säger han.

Hultqvist anser att riksdagspartierna i stället borde fokusera på att komma överens om en "steg för steg-ökning av den militära förmågan" i Sverige.

Jultal satte fart

Centerledaren Annie Lööf satte fart på försvarsdebatten med sitt jultal. Andra Allianspartierna hakade snabbt på.

Lööf vill att regeringen kallar in den redan utlovade försvarsberedningen med samtliga partier så tidigt som möjligt nästa år. Syftet ska vara att nå en bred politisk överenskommelse om kraftigt höjda försvarsanslag under nästa försvarsbeslutsperiod 2021-2026.

– Rysslands aggressivitet ökar och är en opålitlig kraft i vårt närområde., säger Lööf.

Hon får stöd av en ny rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, som nu utgår i sina analyser från att Ryssland kan ta initiativ till militärt våld. Tidigare var antagandet att Ryssland svarar på ett uppkommet hot med lite tid till förberedelse.

Elva miljarder mer

Centerledaren anser att "ett första steg" för att bygga upp Sveriges försvar bör vara att se till att försvarsbudgeten hamnar på samma snitt som övriga nordiska länder. Det skulle innebära en höjning från en procent till 1,3 procent av BNP, vilket årligen motsvarar elva miljarder kronor.

– Det är givetvis oerhört mycket pengar, men vi behöver komma upp till det nordiska snittet, säger Lööf.

I det nuvarande försvarsbeslutet för 2016-2020 har regeringen, Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna kommit överens om en höjning med 10,2 miljarder sammanlagt för de fem åren.

Välkomnar utspel

Liberalerna står inte bakom nuvarande försvarsbeslut, eftersom man anser att anslagshöjningen är för liten. Liberalernas ledare Jan Björklund välkomnar Centerledarens utspel.

– Det är ett steg i rätt riktning även om det är otillräckligt. Försvaret behöver mer resurser här och nu, säger Björklund

Liberalerna vill öka anslagen kraftigt redan under 2016-2020 med sammanlagt 14 miljarder kronor. Partiet anser att Sverige efter 2020 successivt ska sikta på en försvarsbudget på två procent av BNP. Det är en nivå Nato rekommenderat sina medlemsländer, men som väldigt få lever upp till. För svensk del skulle den nivån i dag innebära 40 miljarder kronor mer per år till försvaret.

Pengar behövs

Även Kristdemokraterna vill att försvarsbudgeten på sikt ska ligga på två procent av BNP. Deras försvarspolitiske talesperson Mikael Oscarsson påpekar att Sverige låg på den nivån 1996. Moderaterna är positiva till att höja försvarsanlagen mer, men vill i dag inte gå in på vilka belopp som skulle vara lämpliga eller behövliga.

ÖB Micael Bydén har inte preciserat hur mycket Försvarsmakten anser sig behöva efter 2020. Men bara att upprätthålla nuvarande försvarsförmåga bedöms kosta tre miljarder kronor mer om året. Därtill kommer att flera dyra vapensystem snart behöver bytas ut.

TT