Svårt begränsa nazisters rätt att marschera

Juridik. Den senaste tiden har röster höjts för att förbjuda nazister från att demonstrera.

Men att inskränka rätten att manifestera är inte enkelt, enligt experter som TT talat med.

– Jag ser ingen uppenbar quickfix, säger Vilhelm Persson, docent i offentlig rätt.

Efter nazistdemonstrationen i Göteborg i helgen vill regeringen se över om det går att "motverka de antidemokratiska strömningarna" i landet. Exakt vad som ska ses över är oklart, men nazisters rätt att manifestera på gator och torg har på sistone ifrågasatts.

Att införa ett förbud vore dock en farlig utveckling, anser yttrandefrihetsexpert Nils Funcke.

– Hur förhatliga och avskyvärda åsiktsyttringar än är ska de kunna uttryckas inom de ramar vi ändå har, säger han.

"Sluttande plan"

Det finns redan lagar och bestämmelser för att komma åt brottsliga gärningar i samband med demonstrationer, framhåller Funcke, bland annat bestämmelsen om hets mot folkgrupp.

– Det är gärningar som ska bestraffas, inte att folk tänker på ett visst sätt. Och vem ska definiera vilka åsikter som är odemokratiska? Kommer det även att gälla Kommunistiska partiet, anarkister, djurrättsaktivister? Jag är väldigt rädd för det sluttande planet, säger han.

Även juridiskt är det svårt att inskränka demonstrationsfriheten för grupper som Nordiska motståndsrörelsen (NMR).

– Jag ser ingen uppenbar quickfix - att det skulle vara något uppenbart problem med den gällande lagstiftningen som man lätt skulle kunna rätta till, säger Vilhelm Persson, docent i offentlig rätt vid Lunds universitet.

Svår uppgift

Ordningslagen, som ger möjlighet att begränsa demonstrations- och yttrandefriheten, är samtidigt väl genomtänkt, anser Persson.

– Man ska vara medveten om att det inte är enkelt att hitta en bättre avvägning än den vi har nu. Möjligen skulle man kunna fila på detaljer som att hänsyn bör tas till speciella faktorer i närheten av en demonstration, som synagogan i Göteborg, säger han, och syftar på oron bland judar inför NMR:s kommande demonstration i staden.

Krav har också ställts på att nazisternas nya symboler, bland annat Tyr-runan, bör prövas i domstol för att se om de utgör hets mot folkgrupp.

– Det krävs mycket för att en symbol ska uppfattas som så hotfull och missaktande. Det ligger i sakens natur att det måste vara få symboler som är så entydigt hatiska och som därför kan omfattas av bestämmelsen, kommenterar Vilhelm Persson.

Används inte

Tyskland framhålls ofta som ett exempel på att det går att förbjuda nazistiska organisationer. Den möjligheten finns även i den svenska grundlagen, påpekar Vilhelm Persson - men den används inte, vilket bland annat FN riktat kritik mot.

– Den svenska regeringen har konsekvent svarat att det inte behövs eftersom vi har regleringen som förbjuder hets mot folkgrupp. Man har tyckt att föreningsfriheten och yttrandefriheten är viktigare, säger Vilhelm Persson.

Nils Funcke är kritisk till att SD inte bjudits in av regeringen till samtalen om att motverka antidemokratiska strömningar.

– Ska man tolka det som att regeringen även vill begränsa ett riksdagspartis möjligheter att demonstrera? Frågan må vara insinuant, men det här är ytterligare ett tecken på att de här tankarna kan få mer vittgående konsekvenser än man först avser, säger Funcke.

TT