Studenter får inte ekonomin att gå ihop

Utbildning. Studiemedlen på närmare 11 000 kronor i månaden räcker inte och borde höjas. Varje månad går den genomsnittlige studenten back 326 kronor, enligt Sveriges Förenade Studentkårer (SFS).

När SFS i sin studentbudget för 2017 väger studielån och bidrag på 10 850 kronor mot hyra, mat, medier och annat nödvändigt så blir resultatet alltså minus 326 kronor. Då rör det sig inte om några utsvävningar. Bostaden antas vara en studentetta, maten är hemlagad och resorna är baserade på snittet för ett månadskort i kollektivtrafiken.

Mer i bidrag

Därför upprepar SFS sitt krav på höjda studiemedel. "Det är bidraget som ska höjas, eftersom det länge varit en skev fördelning mellan ett litet bidrag och ett stort lån", säger SFS ordförande Caroline Sundberg.

I en enkät Centrala studiestödsnämnden (CSN) gjorde 2015 uppgav 67 procent av de tillfrågade att studieekonomin var ganska bra, bra eller mycket bra. Andelen som arbetade vid sidan av studierna var 43 procent medan 39 procent bedömde att studiemedlen täckte levnadsomkostnaderna till 100 procent. Hälften (49 procent) hade avstått, eller troligen avstått, om det inte funnits statligt studiestöd.

Vidareutbildning

– Högre utbildning ska vara möjligt under hela livet, och då är det viktigt att man kan leva på studiemedlet. När studiemedlet är så pass lågt blir det inte möjligt för fler att våga börja studera senare i livet eller att bygga vidare på en påbörjad utbildning, säger Caroline Sundberg.

Senast studiemedlet höjdes var den 1 januari 2015. Då ökade lånedelen med 1 001 kronor i månaden.

TT