Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Dagmar, Rigmor

Expert: Många extremister för Sveriges storlek

Publicerad 2017-07-03

Brott. Säpos uppgift om 3 000 våldsbejakande extremister i Sverige bekräftar att det finns problem med större radikala miljöer i samhället, enligt terrorforskaren Magnus Ranstorp.

– Det är många extremister, för Sveriges storlek, säger han.

Enligt Säpo är drygt 2 000 av de 3 000 personerna på myndighetens radar islamistiska extremister. Det är en betydande ökning från de 200 som man noterade 2010.

– Det rör sig om personer som aktivt bidrar till rörelsen, genom exempelvis logistik, finansiering och rekrytering. Det finns troligen ett större stöd för IS, men det här är personer som dykt upp i Säpos utredningar och som blivit intressanta ur ett säkerhetstjänstperspektiv, säger Magnus Ranstorp.

Säpo-chefen Anders Thornberg betonar samtidigt att det fortfarande är få som har vilja och förmåga att genomföra attentat i Sverige.

Nätverk

En studie från Försvarshögskolan, som offentliggjordes tidigare i juni, visade att majoriteten av de personer som rest till Syrien eller Irak för att ansluta sig till terrororganisationer kom från fyra storstadsområden. Man kan anta att de 2 000 islamistiska extremisterna också är koncentrerade till dessa områden, säger Magnus Ranstorp.

– Det blir ganska många personer i varje område, och då får man prata om extremistiska miljöer. Det handlar om individer som ingår i en nätverksstruktur.

De övriga extremister som Säpo intresserar sig för kommer ur vit makt-miljön och vänsterextrema autonoma rörelser. I dessa grupper finns sammanlagt mellan 600 och 700 våldsbejakande personer, enligt myndigheten.

"Mer samordning"

Den senaste tiden har man sett en allvarlig eskalering från nazistiska Nordiska motståndsrörelsen (NMR), noterar Ranstorp. Domar väntas mot tre män med koppling till rörelsen för bombdåd mot en vänsterlokal i Göteborg 2016 och ett flyktingboende i Västra Frölunda 2017.

– Vi har allvarligt stora problem med extremism i samhället, sammanfattar Magnus Ranstorp.

Han lyfter fram att det krävs en större samordning i motåtgärderna än vad som skett hittills.

– Man måste ta ett helhetsgrepp på detta. Det krävs en ökad koordinering mellan hårda brottsbekämpande insatser och förebyggande åtgärder. Det handlar om att störa ut extremisternas verksamhet.

TT