Kritik mot ny modell för skolfinansiering

Utbildning. Förslaget om ökat statligt ansvar för skolans finansiering möter motstånd hos såväl friskolor som kommuner.

En bestämd miniminivå för hur mycket skolorna ska lägga på undervisning undergräver det kommunala självbestämmandet, hävdar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Skolkommissionen har lämnat en lång rad förslag på hur på hur svensk skola ska bli bättre och mer likvärdig. Ett av dess förslag för mer rättvisa förutsättningar är sex miljarder kronor i ett nytt statsbidrag till undervisning och elevhälsa, fördelat med hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund. Kommissionen vill också se en fastställd miniminivå på resurser till undervisning och elevhälsa, samt i förlängningen någon form av nationell finansiering av skolan.

"Inte rimligt"

Arbetsgivar- och intresseorganisationen SKL har inget emot ett nytt statsbidrag, men flaggar i sitt remissvar att skolan kommer att behöva mer pengar de närmaste åren då elevkullarna växer. Däremot är SKL skeptisk till en nedre gräns för hur mycket huvudmännen avsätter till undervisning. "En ordning där staten föreskriver hur mycket en verksamhet minst ska kosta när den i huvudsak finansieras och styrs av någon annan är inte rimlig", skriver SKL.

Organisationen har i och för sig inga invändningar mot att staten finansieras skolan. Men då måste man överväga om inte staten också ska vara huvudman, resonerar SKL.

Svårplanerat

Friskolornas riksförbund säger bestämt nej till förslaget om ett riktat statsbidrag, fördelat efter socioekonomiska faktorer. Förbundet befarar att friskolorna då inte kommer att kunna bedriva en långsiktigt stabil verksamhet. Oavsett om bidragsreglerna är tydliga blir det svårt för friskolorna att förutse om de kan ta del av finansieringen från ett år till annat. Elevgrupperna förändras varje år, och särskilt för friskolor som inte har något tydligt upptagningsområde, skriver förbundet i sitt remissvar.

Friskolornas riksförbund säger också nej till förslaget att utreda en nationell finansiering av skolan. Det saknas ett helhetstänk, skriver förbundet och frågar sig om det är tänkt att staten ska ta över skolan helt och hållet.

TT