Nätvåldtäkter: Åklagarna hoppas på genombrott

Brott. Ingen person har ännu dömts för våldtäkt när övergreppet skett över nätet - trots att det är möjligt enligt lagen.

När rättegången nu inleds mot en 41-åring - som med dödshot förmått flickor att livefilma övergrepp på sig själva - hoppas åklagarna nå ett genombrott.

– Vi vill testa om de här gärningarna är tillräckligt grova för att bedömas som våldtäkt, säger åklagare Emelie Källfelt.

Åklagare har tidigare försökt, men ingen har ännu gått i mål med att få en gärningsman dömd för våldtäkt när övergreppet skett över nätet.

Målet med en 41-årig man som åtalats för flera grova virtuella våldtäkter är därför principiellt intressant.

– Det är möjligt att döma för digitala våldtäkter i dag. Lagen sätter inget hinder, påpekar Emelie Källfelt.

Hon framhåller ett par viktiga avgöranden 2015, som öppnat för ny praxis på området.

Inte nog grova

Först konstaterade Högsta domstolen att det går att döma för sexuella övergrepp via nätet. Sedan slog Svea hovrätt fast att en gärningsman kan dömas för våldtäkt även om offret genomför gärningarna själv.

Att få domstolarna att förstå allvaret i övergrepp som skett via nätet har samtidigt visat sig vara en utmaning. I de fall som prövats sedan 2015 har kränkningarna inte bedömts som tillräckligt allvarliga.

– I det här fallet är det fråga om väldigt grova gärningar som sker live och där gärningsmannen via en webbcam säger åt barnen precis vad det ska göra under rena dödshot, säger Emelie Källfelt.

Ny forskning visar att sexövergrepp på nätet påverkar barn lika allvarligt som övergrepp som sker utanför nätet.

– Vi kan tydligt se att barn mår väldigt dåligt av övergrepp som sker på nätet, säger Linda Jonsson, universitetslektor på Barnafrid vid Linköpings universitet.

Själv aktiv

Har övergreppen dokumenterats och spridits mår barnen till och med sämre.

– Det handlar dels om att man är orolig för att materialet ska spridas, och oändligheten i det hela. Men också om att man själv varit aktiv och skickat bilder. Det ligger väldigt mycket skuld och skam i det, säger Linda Jonsson.

Ofta finns också en stor skräck om förövarna riktat direkta hot.

– Därför är det viktigt att man hanterar det här rent juridiskt också, att man tar de digitala övergreppen på allvar, säger Linda Jonsson.

Prioritera upp

I det aktuella fallet med 41-åringen har åklagarna åtalat för våldtäkt mot barn i första hand för flera av gärningarna.

– Att tvinga ett barn att aktivt våldta sig själv - varför är det en mindre kränkning än att vara ett passivt offer, även om det naturligtvis är fruktansvärt att bli fysiskt våldtagen också, säger Emelie Källfelt.

Skulle domstolen klassa övergreppen som våldtäkt skulle det betyda mycket för rättsväsendets förmåga att utreda den här typen av brott, anser hon.

– Det skulle öppna möjligheter att få till effektivare utredningar och möjligheter för polisen att prioritera upp de här utredningarna, säger hon.

TT