Fortsatta problem med extremistvåld

Politik. Det finns ett mycket stort fortsatt behov av att stödja det lokala arbetet mot våldbejakande extremism. Det konstaterar den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism Anna Carlstedt i sin slutrapport till regeringen.

Sedan årsskiftet ligger nu ansvaret för arbetet hos Brottsförebyggande rådet (Brå).

Det var Alliansregeringen som 2014 inrättade den nationella samordnaren. Som ansvarig utsågs förra S-ledaren Mona Sahlin. Anna Carlstedt som nu avslutat arbetet är den tredje samordnaren på tre år.

Besvärande aningslöshet

När arbetet inleddes var kunskapen i kommunerna om våldsbejakande extremism högst begränsad. Få kommuner visste om att problemet fanns, beredskapen var obefintlig och många kommuner ansåg inte att de hade något nämnvärt ansvar för att förebygga våldsbejakande extremism. Det fanns en "besvärande aningslöshet", heter det i rapporten.

I dag tre år senare är läget ett annat. Frågan är "på kartan" och knappast någon kommun ifrågasätter behovet av arbetet. Men behovet av nationellt stöd och samordning är fortsatt mycket stort. Behovet av att utveckla, beskriva och utvärdera metoder för det förebyggande arbetet beskrivs som "närmast outtömligt".

Brå tar över

Inte minst behöver kommunerna "handfast stöd" i hur de ska agera i enskilda ärenden men även med problem i ett område eller på en skola. Rapporten nämner behovet av ett nationellt "insatsteam". Rapporten konstaterar ett fortsatt behov av nationell samordning samt en nationell lägesbild och handlingsplan.

Sedan 1 januari ligger ansvaret hos Brå, som inrättat Center mot våldsbejakande extremism. Syftet är att "från i huvudsak kriminalpolitiska utgångspunkter" stärka och utveckla det förebyggande arbetet. Arbetet befinner sig i en uppbyggnadsfas, som ska vara klart den 29 mars. En hemsida har inrättats, cve.se, och den 1 april startas en rådgivande verksamhet.

TT