Välfärdsmiljarderna räcker inte till

Politik. Regeringen talar mycket om att de nya budgetmiljarderna ger bättre skola, och barn- och äldreomsorg.

Men i många kommuner kommer de inte att märkas.

Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterade en budget med nya förslag för 23,6 miljarder kronor. Den största satsningen är tio extra miljarder kronor per år till kommunerna, något som aviserades redan i våras.

Det är pengar som regeringen hoppas ska förbättra kvalitén i bland annat hemtjänst, dagis och skola.

Vinnarna

På frågan om vilka som är vinnare i budgeten svarar finansministern:

– Det är alla barn som går i förskolan och i skolan och alla våra äldre som får möjlighet till en tryggare vardag. Det är de som är vinnare på det här.

Kommunerna är glada över det extra tillskottet. Men Lena Micko, ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), flaggar för att pengarna inte på långt när kommer att "räcka till allt som det kan låta ibland".

Magdalena Andersson talar om att de tio miljarderna tillsammans med tidigare åtgärder motsvarar 30 000 jobb i välfärden. Och i vissa kommuner kan pengarna bidra till fler anställda.

– I andra räcker det till att behålla den kvalitet som finns i skolan och äldreomsorgen, och i andra för att inte behöva säga upp medarbetare, säger Lena Micko.

Sämre resultat

Enligt Micko är det "väldigt många" kommuner som inte kommer att få ekonomin att gå ihop.

Från och med nästa år kommer kommunernas utgifter öka i snabbare takt än inkomsterna, tror regeringen. Det beror på att andelen yngre och andelen äldre ökar, samtidigt som det stora antalet asylsökande från 2015 nu successivt börjar komma ut i kommunerna. Detta innebär att kommunernas resultat stegvis försämras till och med 2020.

Liksom de tio miljarderna till kommunerna, var de flesta andra förslag i budgeten redan kända. En nyhet var dock att regeringen bygger ut antalet yrkesvuxplatser nästa år med ytterligare 11 750 platser. De finansieras delvis med färre komvuxplatser.

Bland de förslag som kostar mest finns höjda anslag till Migrationsverket, domstolarna och Arbetsförmedlingen på 3,5 miljarder för att förbättra flyktingmottagning och integration.

Miljö och klimat

En annan stor satsning på 1,8 miljarder kronor görs inom området klimat och miljö, som bland annat innehåller en förlängd supermiljöbilspremie, ökat klimatbistånd och pengar till järnvägsunderhåll.

Vänsterpartiet har drivit igenom sociala satsningar på till exempel höjt flerbarnstillägg, bostadstillägg för barnfamiljer och höjt tandvårdsbidrag för pensionärer.

Av de nästan 24 miljarder kronorna i nya förslag så finansieras bara drygt sex miljarder till exempel genom höjd inkomstskatt i och med att fler får betala statlig skatt. Det blir även höjd skatt på alkohol och bensin. Dessutom höjs skatten för banker.

En del utgifter minskas också, bland annat genom att det blir betydligt färre traineejobb och extratjänster för långtidsarbetslösa än vad regeringen tidigare planerat.

Reformbrist"

Statsbudgeten går några miljarder plus 2017, däremot dröjer det till 2018 till hela den offentliga sektorn, inklusive kommunerna, är i balans. Allianspartierna vill att balans borde nås redan nästa år, vilket skulle kräva elva miljarder kronor i besparingar eller skattehöjningar. De är också kritiska till förslagen i budgeten.

– Den stora bristen med budgeten är bristen på stora reformer. Vi pratar om nålpengar av regeringens satsningar som går till det som de flesta uppfattar som de stora problemen i dag, säger Moderaternas ekonomisk politiska talesperson Ulf Kristersson.

– Vi pratar om ett par hundratusen personer som behöver jobb som inte finns i dag.

TT