Fler mår dåligt av att ha fel kön

Kön. Fler personer än tidigare mår dåligt för att deras könsidentitet inte stämmer med könet de fick vid födseln.

Men det tar tid att få korrigerande behandling, och under vägen kan man mötas av oförståelse och sårande kommentarer.

Statistik från Socialstyrelsen visar att diagnosen könsdysfori blivit mera vanlig. Den ges när en person lider av att känna sig tillhöra ett annat kön än det man tilldelats vid födseln. Tillståndet har tidigare benämnts på andra sätt, bland annat som könsidentitetsstörning.

Det var åtta gånger fler personer som fick diagnosen 2015 än tio år tidigare. 0,04 procent av befolkningen, ungefär 3 500 personer, hade könsdysfori under 2015.

Intima frågor

De flesta som har diagnosen definierar sig själva som transpersoner. Det gör också Lukas Renklint, som sökte hjälp 2014. Han föddes som kvinna, men är i en utredning för att bli man.

– Jag fick träffa en psykolog, som kollade om det fanns något annat som behövde utredas. Jag fick svara på en massa jätteintima frågor om mitt liv, mitt sexliv och vem jag är, berättar Lukas Renklint.

Utredningen måste pågå i ett år innan en hormonbehandling fick inledas.

– Det känns som en kvarleva. Nu är det allt vanligare att transpersoner levt ett tag som det kön de upplever sig tillhöra. Förr var det vanligt att man varit helt gömd fram till utredningen, och då gällde det att leva i ett år som det kön man vill vara för att testa och bli säker, säger Lukas Renklint.

Hormoner gör skillnad

Han tror att många i hans läge mår bra av att få hormonbehandling tidigare.

– För mig gjorde det jättestor skillnad. Det tar inte så lång tid innan förändringar börjar synas.

– I dag behandlar många själva i stället, fast det är livsfarligt. Man kan köpa hormoner via internet, säger Lukas Renklint.

När en hormonbehandling startat, får man vänta ett tag till på en könskorrigerande operation.

– Men det är rimligt. Hormonerna förändrar kroppen ganska mycket, så att man kan få bättre resultat av en operation. Min kropp har blivit mycket rakare, säger Lukas Renklint.

Osäker ökning

Han har känt sig väl bemött av många anställda inom vården, men också träffat på oförståelse.

– Man kan inse att den här personen inte har koll på hur man pratar om kropp och sexualitet utan att det blir kränkande, beskriver Renklint.

Det är oklart varför diagnosen könsdysfori ökar, eller om det ens finns en faktisk ökning. En faktor kan vara att samhället blivit mera öppet för hur individer själva upplever sin könsidentitet.

– Fler vågar vända sig till vården för att få stöd, säger Maja Österlund, hbtq-samordnare på Socialstyrelsen.

TT