Studie: Intagna mår bättre med yoga

Kriminalvård. Den som sitter i fängelse mår bättre av yoga. Intagnas psykiska hälsa, sömn och impulskontroll förbättras med hjälp av den filosofiska träningsformen.

– Man glömmer bort var man är när man yogar. Man kommer härifrån mentalt.

34-årige Kalle, dömd till flerårigt fängelsestraff, höjer händerna under en solhälsning. På var sin matta på golvet fokuserar männen på att följa rörelserna som successivt blir allt svårare att klara av. Yogapasset på den slutna anstalten i Norrtälje avslutas sedan med avslappningsövningar - och en kram.

Yoga har effekt

– Man kommer ner i varv, och ofta mår man bra hela dagen efteråt. Jag tror faktiskt att det här är en grej som jag kommer fortsätta med när jag kommer ut med. Jag mår bra av det, säger Kalle.

En för Sverige unik studie, som Kriminalvården låtit genomföra på totalt nio av landets anstalter, slår fast att yoga på anstalt har en positiv effekt.

– Yogan hade effekt på de intagnas känslor, de kände sig mer lugna, mer tillfreds, mindre arga, säger psykologen Susanne Apelqvist, en av dem som arbetat med studien.

Totalt 152 intagna har deltagit i undersökningen som påbörjades 2013. Häften fick delta i ett yogapass i veckan under en tioveckors period, de andra fick ägna sig åt en annan valfri fysisk aktivitet. Både före och efter fick deltagarna svara på frågor om sin psykiska hälsa och samtidigt genomföra ett datoriserat impulsivitets- och uppmärksamhetstest. Skillnaden mellan grupperna blev signifikant när tiden var över, enligt Susanne Apelqvist.

– I yogagruppen såg vi en nedgång i impulsivitet, en ökad uppmärksamhetsförmåga och de skattade sitt antisociala beteende - bland annat hur mycket de hamnat i konflikter - lägre än de andra.

Lugn med yoga

Trots att studien delvis baseras på självskattningstest är resultatet tillförlitligt, anser Susanne Apelqvist. Den största skillnaden mellan grupperna framkom i det datoriserade testet - ett resultat som deltagarna haft svårt att påverka på egen hand.

Yoga har funnits som uppdrag inom Kriminalvården sedan 2008 och går under benämningen Krimyoga. Sedan dess har många intagna anmält intresse, och i dag erbjuder ett 30-tal anstalter och häkten yoga. Passen leds av Kriminalvårdens utbildade personal.

– Jag ser hur stor skillnad det är på de här killarna som går på yogan. De är lugnare och slappnar av mer, säger Beata Szewczuk som fungerat som yogainspiratör på anstalten i Norrtälje i snart sex år.

– Många killar har slutat med mediciner och sover bättre.

Kan minska återfallsrisk

Det sistnämnda håller 24-årige Anders med om. Han har flera år kvar på sitt straff och kämpar tidvis med sömnen.

– Jag tycker att jag sover bättre och har lättare att komma i säng på bra tider. Avslappningsövningarna här gör att man blir ganska avslappnad.

Livet på en anstalt med säkerhetsklass 1, den högsta klassen, är tufft. Men många gånger har livet utanför murarna varit värre, påpekar 30-årige Johan som snart kommer ut. Yogan fungerar som terapi, och livet blir lättare att hantera, säger han.

– Man får väldigt mycket självinsikt och tömmer sig på mycket negativt. Det är väldigt terapeutiskt.

Varför just yoga fungerar kan forskarna bakom studien inte uttala sig om. Troligtvis handlar det delvis om att deltagarna får strategier att hantera sig själva och svåra känslor. Samtidigt så har det inverkan på impulsivitet och antisocialt beteende - kända riskfaktorer bakom kriminalitet, säger Susanne Apelqvist.

– Vid frigivning, om de fortsätter praktisera yoga, så är det möjligt att det kan minska risken för återfall i brott.

TT