Återvändare från IS löper liten risk fängslas

Terrorism. Omkring 270 personer har återvänt till Norden de senaste åren från terrorrörelsen IS.

I Sverige löper återvändarna en mycket liten risk att straffas, jämfört med Norge och Danmark.

En bidragande orsak kan vara att Sverige inte har lagar som straffar samröre med och deltagande i terrororganisationer.

– Vi är nästan det enda landet i EU som inte har haft det, säger terrorforskaren Magnus Ranstorp.

Säpo avslöjade på tisdagen att ett tiotal personer med kopplingar till IS förra året lyckades återvända från Syrien och Irak, trots att terrorrörelsen då höll på att besegras.

Har koll

– Vi har koll på dem. Vi gör en bedömning av varje individ, om de är misstänkta för terrorbrott eller annan brottslighet. Är det terrorbrott tar vi hand om det, är det annan brottslighet lämnar vi över till andra, säger Säpochefen Anders Thornberg.

Thornberg hade på Folk och försvars konferens i Sälen sällskap av cheferna från Säpos motsvarigheter i Danmark, Norge och Finland. Enligt deras redovisning har totalt omkring 270 IS-aktiva återvänt, av de omkring 600 som reste ut från Norden med början 2012-2013. Det är stora skillnader i vilket rättsligt mottagande de har fått när de vänder hem.

Av de 150 som återvänt till Sverige, av 300 resande, är det bara ett par, enligt Säpo, som lagförts för brott.

I fängelse

I Norge sitter 15 av cirka 30 återvändare i fängelse.

– De 15 som inte gör det var sådana som reste tidigt, var där kort tid och som det har varit svårt för oss att få ihop tillräcklig bevisning mot, säger den norska säkerhetspolisen PST:s chef Benedicte Björnland.

I Norge har de islamistiska miljöerna försvagats och terrorhotnivån graderats ner från förhöjd.

– Det beror på att de potentiellt farligaste resande antingen är döda eller sitter i fängelse. Vi har en bra lagstiftning i Norge, det räcker med att vi kan bevisa att de har tillhört en terrororganisation, vi behöver inte bevisa att de deltagit i krigshandlingar, säger Björnland.

Norge har sedan 2013 en lag som Sverige har planer på att införa, om förbud mot samröre med terrororganisationer. En utredare gav före jul regeringen ett förslag till svensk lag.

I Danmark har lite mer än en tredjedel av 150 resande sedan 2012 återvänt till Danmark eller annat land. Åtta terrordomar, inte bara mot hemvändare, har fällts i Danmark det senaste året, enligt PET. 24 personer är frihetsberövade för misstanke om terrorbrott, 16 av dem i sin frånvaro. De är internationellt efterlysta.

Finsk skillnad

I Finland ser det liksom i Sverige annorlunda ut. Dit har ett trettiotal återvänt, av totalt 80 resande. Hittills har ingen finsk dom fällts.

Säpo uppgav i höstas att flödet av personer som rest från Sverige till IS i Syrien eller Irak, till exempel, har gått ner mycket.

– Det har varit väldigt lite rörelse det senaste året, säger Thornberg i Sälen och den bilden delas av hans nordiska kollegor.

Enligt de fyra är det islamistisk, våldsbejakande extremism som utgör det största terroristhotet. Då i form av enskilda gärningsmän, eller små grupper som arbetar med enkla medel som fordon eller knivar.

Enligt danska PET:s chef Finn Borch Andersen och Thornberg är kunskapen god om vilka som finns kvar i IS-områdena. De prisar det nordiska samarbetet och lyfter fram kontakterna med andra utländska säkerhetstjänster som helt avgörande för att följa personer och förhindra dåd.

Men flera av dem oroar sig över radikalisering och tillväxt av extrema miljöer, särskilt islamistiska våldsbejakande, på hemmaplan.

– Oavsett hur bra vi blir på att dela underrättelser mellan oss så kan vi inte förhindra alla dåd. Det viktigaste är förebygga radikalisering. Gör vi inte det kommer vi aldrig att lyckas, säger Benedicte Björnland.

TT