Polisen: Största utmaningen hittills

Flyktingkris. Migrantströmmen har ritat om kartan för svensk polis. På sikt befarar man att befolkningsökningen kan leda till fler utanförskapsområden om samhället inte lyckas med integrationen.

Befolkningsökningen i Sverige det senaste året är den största hittills. Gränspolisen i region Syd ska växa till nästan dubbla storleken för att klara av den stora mängden asylsökande.

Men även poliser som jobbar inne i landet påverkas när avfolkningsbygd får befolkningsökningar i och med stora asylboenden - flera med långa framkörningssträckor för polisens del.

– Det här är förmodligen den största utmaning för svensk polis sedan andra världskriget, säger Patrik Engström, chef vid gränspolisen på nationell nivå.

Enorm belastning

Hur polisens arbete påverkas på lång sikt är svårbedömt. Men ett möjligt framtidscenario är att integrationen av de flyktingar som nu kommer till Sverige misslyckas och att antalet utanförskapsområden ökar.

– I de särskilt prioriterade områden som vi har i dag kan det behövas fyra bilar för ett trivialt ingripande. De här områdena utgör en mycket stor belastning för polisen, säger Stefan Hector vid polisens nationella operativa avdelning (Noa).

Breda satsningar

Kriminologen Jerzy Sarnecki har nyligen gett ut en rapport om brottslighet i socioekonomiskt utsatta områden.

– Fungerar inte den här integrationen så får vi ju problem på samma sätt som i dag på de ställen där den inte fungerat tillräckligt bra, säger han till TT.

Problemen visar sig bland annat i förhöjd kriminalitet och gängbrottslighet.

För att stoppa utvecklingen krävs en långsiktig kraftsamling på flera områden, enligt Sarnecki. Det krävs mer än vettiga boenden och jobb.

– När många barn har sämre språkkunskaper och föräldrarna inte är utbildade måste man också satsa väldigt mycket på skolan och förskolan.

Dessutom måste polisen effektivt bekämpa den brottslighet som redan finns.

– När nya unga människor kommer till utsatta områden är risken att de dras in i existerande kriminella nätverk annars ganska stor, säger Sarnecki.

Polisen pekade nyligen ut 14 områden som "särskilt prioriterade", med ambitionen att satsa extra hårt där.

Svag terrorkoppling

Flyktingströmmen koppas ibland också ihop med det förhöjda terrorhotet, men enligt Stefan Hector finns ingen stark koppling.

– Terrorhotnivån beror mer på den europeiska kontexten. Men det man kan säga är att vi har flyktingar som kommer från Irak, Syrien och även Afrika, där det finns mer radikaliserade grupperingar.

Enligt Patrik Engström kan polisen inte heller utesluta att personer som stridit med islamistiska grupper vill återvända till Sverige utan att bli upptäckta och därför gömmer sig i flyktingströmmarna.

– Därför behöver vi någon form av kontroller, säger han.

TT