Wallström lägger ut politisk kurs

Utrikespolitik. Ryssland, terror, flykting- och Syrienkris och ett EU-samarbete som knakar i fogarna. Utrikesminister Margot Wallström (S) har en del problem att hantera i sin andra utrikesdeklaration.

När Wallström i februari förra året läste upp sin och den rödgröna regeringens första deklaration var det en ganska dyster panorering över en värld med kriser här och där.

– Vi lever i en ödesgemenskap och vi gör det i en mer osäker tid, sade Wallström då och lade för första gången fast kursen för det hon beskrev som en feministisk utrikespolitik.

Trots ett globalt klimatavtal och nya utvecklingsmål antagna under FN-flagg är det knappast en mindre osäker tid Sverige och Wallström har att ta sig an på nu, ett år efteråt, med ett Syrien i sönderfall och flyktingkris.

Är iskalla

Konflikten med Saudiarabien över det uppsagda militära samarbetsavtalet är avklarad men Wallströms relationer med en annan aktör i Mellanöstern, Israel, är iskalla.

När Wallström på onsdagen läser upp deklarationen förväntar sig Utrikespolitiska institutets direktör Mats Karlsson att hon lyfter fram EU:s betydelse för Sverige. Inte minst för att EU är under attack från flera håll och att det senaste året inte har varit bra för unionen.

– Sammanhållningen i Europa och vad Sverige kan bidra med är väldigt viktig för Sverige, säger Mats Karlsson.

– Jag tycker att man bör uttrycka starkare vad Sveriges intressen i Europa är, det behövs också för andra länder.

Karlsson förväntar sig också tungt fokus på Syrienkonflikten och kanske nya ingångar om hur Sverige kan bidra till lösningar.

– Sverige ska inte bara vara någon som arbetar med flyktingkatastrofen utan vi bör också vara engagerade i hur man kan uppnå fred och säkerhet i regionen. Det är denna vårens viktigaste fråga, säger Karlsson.

Regeringen kämpar

Regeringens kamp för en plats i FN:s säkerhetsråd lär få sitt bestämda utrymme.

– De värden och sakfrågor som man för fram till andra länder i sin kampanj, det kan jag mycket väl tänka mig får avtryck i deklarationen. Man vet att även diplomater och andra lyssnar och deklarationen är inte enbart avsedd för den inrikespolitiska marknaden, säger Ann-Marie Ekengren, statsvetarprofessor på Göteborgs universitet.

Kanske får Afrika ett större utrymme än i tidigare deklarationer? Det är en nyckelkontinent för den som vill vinna en säkerhetsrådskampanj, med mer än 50 potentiella röster, och regeringen har gjort många resor dit det senaste året.

– Det skulle kunna vara en indikator på att man intensifierar signalspelet i deklarationen, säger Ann-Marie Ekengren.

TT