RÅ skärper krav på häktningstider

Brott. Riksåklagaren (RÅ) Anders Perklev vill korta häktningstiderna. Och med riktlinjer som nu tas fram är ambitionen också att minska isoleringen.

Inrikesministern säger sig vara villig att diskutera lagändringar.

– Vi är medvetna om vilka påfrestningar det innebär att sitta häktad och då i synnerhet med restriktioner, säger Perklev till TT.

Han anser att personerna som drabbas inte är dömda och att en häktning inte får vara ett straff i sig.

Riktlinjerna, som än så länge bara är ett utkast enligt Ekot i Sveriges Radio, ska vara en vägledning till landets åklagare och börja gälla den 1 april.

Inga lättnader för minderåriga

I fjol häktades 9 500 personer varav 126 under 18 år. Men i riktlinjerna finns inget preciserat om speciella lättnader för minderåriga. En anledning är att de endast häktas för de allvarligaste brotten varför skälen för restriktioner ofta är starka.

– Redan i dag ställs mycket högre krav för att en person under 18 år ska frihetsberövas så utrymmet för förändring är inte så stort, säger Perklev.

Samtidigt anser han att en lagändring kan krävas för att få bukt med problemen. Ska man kunna minska på användandet av häktning och restriktioner samt komma åt de långa häktningstiderna i stora komplicerade mål måste bevis säkras på ett tidigare stadium än vad som sker i dag, säger han.

– Behovet av restriktioner under häktningstider är ju en följd av rättegångssystemet där domstolarna fäster stort avseende med vad som sägs under rättegången.

Förslag till förändringar har redan informellt förts fram till justitiedepartementet.

Ministern lyssnar

Inrikesminister Anders Ygeman (S) håller med om att häktningstiderna är för långa och restriktionerna för omfattande. En möjlighet kan vara att dela upp komplicerade mål i olika delar eller att exempelvis få börja använda videofilmat material i rätten, säger han.

Regeringen har en pågående diskussion med RÅ, enligt Ygeman.

– Om det finns ett sådant behov ska vi titta på det.