Lärarreform prio för FP i höstbudget

Folkpartiets viktigaste prioritering i höstens budget är en lärarreform, som bland annat innebär successiva lönelyft och fler karriärmöjligheter i form av akademiska tjänster. Det säger Folkpartiledaren Jan Björklund i sitt sommartal på Marstrand i dag.

Regeringen kan enligt Björklund komma att behöva lägga en stramare budget än vad som tidigare var tänkt, med anledning av oroligheterna i världsekonomin.

"Några miljarder under några år" skulle bli kostnaden för en ny lärarreform, säger Jan Björklund.

Att höja lärarnas löner skulle främst vara ett ansvar för kommunerna, medan staten skulle kunna bädda för en karriärstrappa.

– Till exempel att i lagstiftningen återinföra karriärsteg, som lektorer och adjunkter, och finansiera lönerna för dessa. Då avlastar vi kommunerna lönerna för de tjänsterna, så kan de koncentrera sig på att höja andra lärares löner, säger Jan Björklund till TT.

Han understryker att arbetsmarknadens parter också måste vilja genomföra förändringen.

Folkpartiet vill även luckra upp bedömningsgrunderna för sjukförsäkringen. Försäkringskassans möjligheter till individuella bedömningar om vem som ska slussas vidare från sjukförsäkring till Arbetsförmedlingen bör öka, anser partiet. På vilka grunder bedömningen ska få ske kan inte Jan Björklund gå in på.

– Du frågar på vilka premisser, och jag säger att vi borde ha färre premisser än det är nu, säger Björklund.

De som haft tidsbegränsad sjukersättning och saknar sjukpenninggrundande inkomst, de så kallade nollklassade, ska också få rätt till ersättning från sjukförsäkringen.

Förslagen är något Folkpartiet vill prioritera i höstens budgetförhandling. Kostnaden beräknas bli mellan en halv till en miljard kronor.

Folkpartiets tredje prioriteringsfråga i höstens budgetförhandling är borttagandet av värnskatten och en höjning av brytpunkten för statlig skatt. Denna fråga är de dock mer beredda att stryka på foten med, än frågan om en lärarreform och justeringarna i sjukförsäkringen. Detta på grund av att oron i världsekonomin kan komma att påverka budgeten.

Att ta bort värnskatten skulle innebära minskade skatteintäkter på fyra miljarder. En höjning av brytpunkten från 33 000 till 34 500 kronor i månaden skulle kosta cirka tre miljarder kronor.