Dömda för gruppvåldtäkt utvisas

Brott. Fem tonåringar som våldtog en minderårig pojke i ett skogsparti i Uppsala i höstas ska utvisas, slår Svea hovrätt fast.

De fem får inte återvända till Sverige under tio års tid, enligt domen.

Tingsrätten dömde de fem till sluten ungdomsvård i mellan ett år och ett år och tre månader, men inte till utvisning, vilket åklagaren hade begärt. Uppsala tingsrätt fann att samtliga fem, på grund av deras ålder och på grund av säkerhetsläget i Afghanistan, skulle drabbas mycket hårt av utvisning. Alla fem var under 18 år.

Målet överklagades till hovrätten, men bara i fråga om utvisning.

– Flera faktorer spelar in när man prövar en utvisningsfråga. Först är det fråga om brottets allvar. Där brukar man säga att om brottet har ett straffvärde på över ett år finns skäl som talar för utvisning. Här var brottet betydligt allvarligare än så, säger Fredrik Wersäll, president i Svea hovrätt, till TT.

Fanns redan utvisningsbeslut

Det andra som prövas är anknytning till Sverige, en mycket viktig faktor, enligt Fredrik Wersäll.

– Här konstaterar hovrätten att de dömda pojkarna inte har någon anknytning hit. Sedan prövar man också frågan om det går att verkställa en utvisning. Där har inte hovrätten någon egen sakkunskap, utan där lutar vi oss i betydande utsträckning mot yttranden från Migrationsverket.

För två av de fem ungdomarna finns redan utvisningsbeslut, varav det ena har vunnit laga kraft. Det andra har avslagits efter överklagan, enligt Fredrik Wersäll.

– Beträffande de tre övriga uppfattade vi det som att det för närvarande inte finns hinder mot verkställighet av utvisning.

Humanitära skäl inget hinder

Hovrätten har även gjort en bedömning av de humanitära skälen, där man har tillämpat barnkonventionen. Bland annat eftersom ungdomarna befinner sig nära myndighetsålder anser hovrätten att de ska behandlas som vuxna. Därför hindrar inte humanitära skäl en utvisning, förklarar Fredrik Wersäll.

Han menar att det inte finns särskilt mycket rättspraxis när det gäller utvisning av personer som enligt barnkonventionen räknas som barn.

– Det beror helt enkelt på att förekomsten av ensamkommande flyktingbarn inte är något som har funnits så länge. Det kan konstateras att det uppstår nya frågor i en sådan här flyktingsituation. Då är det väl inte så konstigt att domstolar kan komma till lite olika bedömningar.

TT