Krig gör katolikerna i Sverige fler

Religion. När fader Antoine från Aleppo bjuder in till mässa på arabiska fylls kyrkan i Helsingborg.

Medan Svenska kyrkan plågas av medlemsras växer den katolska kyrkan i Sverige.

Flyktingarna står för nytillskottet.

Det är sent på söndagseftermiddagen och mörkret håller på att lägga sig när barnfamiljer, tonåringar och gamla samlas till arabisk mässa i Sankt Clemens katolska kyrka i Helsingborg. De gör korstecknet och sätter sig i bänkarna. För kristna flyktingar från Mellanöstern är kyrkan en viktig samlingspunkt.

– Kriget i Syrien gör att vi blir fler och fler. Många flyr och söker asyl här, berättar prästen Antoine Arab som själv kommer från Syrien.

Kristendomen har funnits längre i Syrien än i Sverige, ända sedan fem år efter Jesus död. Men nu är den hårt trängd.

– Vi känner oss hotade. Det är en verklig risk att våra rötter försvinner.

Krig och förföljelse

I Sverige är det tvärtom, katolska kyrkan har vuxit från 84 000 till 115 000 medlemmar de senaste tio åren.

– Varje krig och varje tragedi har lett till att det kommit katoliker hit: Ungernrevolten, kriget i Bosnien, Pinochet i Chile. Många har kommit på grund av krig, konflikt och förföljelse och just nu är det mest från Syrien och Eritrea, säger biskop Anders Arborelius.

På mindre orter är det en utmaning att ta hand om alla nytillkomna.

– Just nu har vi en stor tillströmning i Gästrikland och Hälsingland och där har vi inte mycket lokaler. I storstäderna finns det mer kyrkor, men många hamnar på ställen där det inte finns församlingar och de är ju svåra att nå.

Arabiska och svenska

Mässan inleds med en ljusprocession - efter fader Antoine i grön kåpa går vitklädda barn och ungdomar med ljus i händerna. Under mässan varvas arabiska med inslag på svenska och i det häfte som delats ut vid ingången finns sång- och bibeltexter på båda språken sida vid sida.

– Det här är jättebra för oss. Utan den här församlingen skulle vi inte kunna träffa alla, säger Najwa Alshheed vid kyrkkaffet efter mässan.

Hon kom till Sverige med sin son för tre år sedan och den första tiden, när maken Salim Aftimos fortfarande var kvar i Syrien, var svår.

– För mig är religionen jätteviktig. Den hjälper mig att hålla hoppet uppe, säger hon.

Även i Sverige kan de känna att de tillhör en minoritet, eftersom de klumpas ihop med andra arabisktalande, som oftast är muslimer. De understryker att de inte har något emot muslimer i allmänhet och att de har muslimska vänner. Men samtidigt pekar de på vad terrorrörelsen IS gör i islams namn mot kristna i de IS-kontrollerade delarna av Syrien. De kristna kläms mellan regeringsmakten och IS. Salim Aftimos befarar att kristendomen de kommande decennierna försvinner helt från stora delar av Mellanöstern.

– Ingen skyddar kristna. Ingen kyrka i hela världen stöder oss kristna i Mellanöstern, säger han.

Stödjer Svenska kyrkan

Pierre Zaidan, som kom till Sverige från Libanon för 27 år sedan, är medlem i både Svenska kyrkan och den katolska. Han tycker inte att man ska förstora skillnaderna mellan katoliker och protestanter.

Svenska kyrkan hjälpte honom mycket när han var ny i Sverige och gör mycket gott för många flyktingar, därför vill han stödja den. Samtidigt vill han gärna träffa andra kristna från Mellanöstern.

– Religionen är inte en stor del av mitt liv - religionen är hela mitt liv. Vi är Guds barn.

TT