Många flyktingar bär på trauman

Hälsa. Många nyanlända och asylsökande lider av psykisk ohälsa, enligt en ny rapport. Utan stöd riskeras deras chanser till en lyckad etablering.

Omid Mahmoudi, som kom till Sverige för fem år sedan, såg två kamrater bli skjutna till döds under flykten från Afghanistan.

Omid Mahmoudi var bara 16 år när han flydde. Han smugglades genom tio olika länder och tvingades stundtals överleva under omänskliga förhållanden. En händelse har påverkat honom särskilt djupt. Vid Irans gräns blev den grupp han gick med plötsligt beskjutna. En tonårig pojke dog direkt, medan en man i 20-årsåldern skadades svårt.

– Vi försökte hjälpa honom bäst vi kunde. Vi bar honom i en filt till ett lugnare område, men där dog även han. Den upplevelsen bär jag med mig fortfarande, säger Omid Mahmoudi, som i dag är 21 år och bor i Malmö.

Ångest och tortyr

Den psykiska ohälsan bland nyanlända och asylsökande är utbredd, enligt en ny undersökning från Röda Korset. Nästan alla svarade att de upplevt någon typ av traumatisk händelse i sitt tidigare hemland eller under flykten. Var tredje nyanländ från Syrien led av depression eller ångest, och en lika stor andel uppgav symptom som stämmer överens med posttraumatiskt stressyndrom. Drygt 30 procent angav att de blivit torterade.

– Vi kan konstatera att en av tre har besvär som fodrar professionellt stöd, säger Fredrik Saboonchi, professor i folkhälsovetenskap vid Röda korsets högskola, som lett studien.

I gruppen asylsökande från Eritrea och Somalia var andelen som uppgav psykisk ohälsa ännu högre.

– Den gruppen är mindre och våra skattningar är osäkra, men det är ändå viktigt att ta tillvara på de här alarmerande resultaten, säger Fredrik Saboonchi.

Han är samtidigt inte förvånad.

– Om man tar hänsyn till de fruktansvärda upplevelser som människor har med sig, de svåra levnadsförhållanden som de lever under när de väl är här och den bristande tillgången till vård som råder är det inte överraskande, säger Fredrik Saboonchi.

Påverkar etablering

Nu behövs åtgärder mot psykisk ohälsa, enligt Röda Korset. Inte minst eftersom psykisk ohälsa kan vara ett hinder för en lyckad etablering i samhället

– Att etablera sig i ett samhälle och anpassa sig till nya levnadsvillkor kräver att man har resurser att hantera sådana krav och lära sig sådana färdigheter. Mår man dåligt är de resurserna kanske uppbundna, säger Fredrik Saboonchi.

Omid Mahmoudi, som i dag är verksamhetsledare på Ensamkommandes förbund, har haft tur och har kunnat bearbeta sina trauman hos en psykolog. I dag är det som påverkar honom mest tankarna på familjen, som är kvar i Kabul. En oro han delar med många andra ensamkommande, säger han.

– När någon explosion eller ett attentat sker, att talibanerna attackerar något mål - det skapar en stor oro. Svarar inte familjen kan man inte koncentrera sig på något annat, säger han.

TT