Fysikpriset till Higgs och Englert

Stockholm. Peter Higgs och François Englert får årets Nobelpris i fysik för sina teorier om hur partiklar får sin massa.

Francois Englert tackade för priset när han deltog vid presskonferensen via telefon. På frågan om hur det känns att ha vunnit ett Nobelpris svarade han:

– Tja, du kan säkert tänka dig att det inte är särskilt obehagligt. Jag är väldigt, väldigt glad över utmärkelsen.

Vad ska han göra med prispengarna vet han inte.

Första gången han träffade Higgs var den 4 juli på kärnforskningsorganisationen Cern i Schweiz, sedan dess har de setts några gånger.

– Jag kommer givetvis att gratulera honom nästa gång vi ses.

Peter Higgs har hittills inte gått att nå. Det gick fram många signaler på Peter Higgs hemtelefon innan en svarare gick igång. Mycket tyder på att ryktet om att han gjort sig oanträffbar kan stämma. I ett förproducerat uttalande, förmedlat av universitetet i Edinburgh där han är professor emeritus, säger han:

"Jag är överväldigad av att få motta priset och jag tackar Kungliga svenska vetenskapsakademien. Jag vill också gratulera alla som bidragit till upptäckten av den här nya partikeln och jag tackar min familj, mina vänner och kollegor för deras stöd."

Han hoppas också att det här erkännandet för grundforskning ska öka medvetandet om värdet av "blue-sky research", ett svåröversatt uttryck som ungefär betyder forskning utan känd praktisk tillämpning.

På Cern jublas det efter beskedet. Upptäckten av Higgsbosonen möjliggjordes genom partikelacceleratorn LHC (large hadron collider).

– Vi är väldigt glada att vi har fått hjälpa till att hitta Higgsbosonen. Men förtjänsten är självklart Francois Englerts och Peter Higgs, säger Arnaud Marsollier, talesperson på Cern, till TT.

1964 kom Englert och Higgs, oberoende av varandra, med samma teori.

Först 2012 bekräftades den genom upptäckten av en så kallad Higgspartikel vid Cernlaboratoriet. Dess partikelkolliderare är troligen den största och mest komplicerade maskin som någonsin byggts av människan. Ur miljarder partikelkrockar i den stora partikelkollideraren LHC lyckades två forskargrupper, ATLAS och CMS med cirka 3 000 forskare vardera, vaska fram Higgspartikeln.

Den svenske fysikern Hans Danielsson, som arbetat på Cern i snart tjugo år, beskriver upplevelsen förra året då experimentet lyckades.

– Det var väldigt stort. Vi hade lagt ned så mycket energi på detta som folk drömt om så länge. Förut har man inte haft tillräckligt med energi i kollisionerna, men nu hade vi tekniken, säger han.

– Peter Higgs sade då att han inte trodde att det skulle gå att hitta Higgspartikeln under hans livstid.

Teorin är en central del i fysikens standardmodell som beskriver hur världen är uppbyggd. Allting består av några få byggstenar, materiepartiklar. Dessa partiklar styrs av krafter som förmedlas av kraftpartiklar som ser till att allt fungerar som det ska.

Modellen bygger på att det finns en särskild sorts partikel, en Higgspartikel. Denna är en vibration av ett osynligt fält som fyller rymden.

Utan det skulle vi inte finnas, för det är genom kontakten med fältet som partiklarna får sin massa. Den teori Englert och Higgs föreslog beskriver hur detta går till.

En av dem som kunde ha fått priset för samma forskning, men fick se sig slagen, var storsint i nederlagets stund.

– Jag förnekar inte att det svider lite - trots rykten om motsatsen är fysiker mänskliga. Men jag känner stor tillfredsställelse över att ha deltagit på ett avgörande sätt med att formulera en teori om detta problem. Det är en stor seger för förnuftets kraft och vårt budskap för att förstå hur vår värld fungerar, sade professor Gerald Geralnik till TT.

Carl Hagen, den andre tunge amerikanske forskaren på området som inte belönas, medger att han är besviken på akademiens beslut.

– Luften gick naturligtvis ur mig lite grann eftersom Svenska vetenskapsakademien valde att hålla fast vid sin gamla regel om högst tre pristagare. Det är inte en rättvisande bild av hur det ligger till, men jag gratulerar Higgs och Englert, de måste vara mycket nöjda, sade Hagen till TT.

Fakta: Higgs och Englert

Peter Higgs föddes 1929 i Newcastle i England. Han utbildade sig vid Kings College i London där han tog sin doktorsgrad i fysik 1954, men är mest förknippad med universitetet i Edinburgh i Skottland där han varit verksam under större delen av sitt liv.

Han lade fram sina tankar om det som skulle komma att kallas Higgspartikeln i en artikel i Physics Letters 1964. Samma år beskrev han sin teori mer exakt i en andra artikel - som dock refuserades av tidningen eftersom artikeln "inte har något uppenbart värde för den fysiska vetenskapen". Higgs ändrade lite i artikeln och skickade den till en annan tidskrift, Physical Review Letters, där den publicerades.

François Englert är belgisk medborgare. Han föddes 1932 i Etterbeek. Han är professor emeritus vid Université Libre de Bruxelles i Bryssel. Englert och Higgs föreslog, enligt prismotiveringen, oberoende av varandra föreslog teorin om hur partiklar får sin massa samtidigt 1964.

TT