Missbrukare står utan hepatit C-vård

Medicin. Svenska narkomaner som lider av hepatit C får ingen behandling mot sjukdomen.

Fler studier måste till innan den dyra behandlingen ges även till riskgruppen.

– Förr eller senare lär vi hamna där, tror infektionsläkaren Marianne Alanko Blomé.

På senare år har det kommit en rad nya och effektiva läkemedel som kan bota människor som har drabbats av den dödliga virussjukdomen hepatit C. Jämfört med äldre metoder är behandlingstiden förkortad från 48 till 12 veckor, biverkningarna är mycket få och framför allt blir i princip alla friska.

– Jag har käkat ett piller om dagen i tre månader. Det enda som har hänt är att jag har tappat flåset, men det kan man ju få tillbaka, säger Landskronabon Mats Sander, som precis har avslutat sin behandling.

Lånade spruta

Efter att ha missbrukat heroin i över 20 år är Mats Sander sedan 2008 ren. I höst hoppas 52-åringen få beskedet att han är friskförklarad från hepatit C.

– Jag fick diagnosen tidigt på 1990-talet. Antagligen för att jag lånat en spruta av någon, säger han.

Omkring 40 000 människor har den allmänfarliga sjukdomen i Sverige och varje år diagnostiseras 2 000 personer med hepatit C. Den sprids framför allt via blod och det vanligaste sättet att få infektionen är att dela orena sprutor. I dag behandlas dock inte människor som har ett aktivt narkotikamissbruk - till skillnad mot exempelvis Australien.

– Sverige inväntar mer erfarenhet och internationell data. Man är rädd för att den här gruppen av olika anledningar inte klarar av en sådan behandling. Exempelvis att de riskerar att återsmittas direkt efter behandling, inte fullföljer behandlingen eller att de utvecklar en resistens om de inte tar medicinerna precis som de ska, säger Marianne Alanko Blomé, infektionsläkare och medicinskt ansvarig för sprututbytesprogrammet i Malmö.

Mycket dyr behandling

En annan orsak till Sveriges avvaktande hållning är kostnaden för behandlingen - den ligger på mellan 300 000 och 500 000 kronor per patient.

– Det är en påtaglig siffra och då förstår man ju också att man inte vill ta risken att behandla någon som kan komma att behöva fler behandlingar, säger Alanko Blomé.

– Men det kommer nya preparat och kombinationer av läkemedel hela tiden. På sikt räknar vi även med att kostnaden ska gå ner.

Sedan förra sommaren ingår även mindre svårt sjuka hepatit C-patienter i gruppen som får subventionerade läkemedel. Mats Sander är glad över att han till slut fick sin behandling.

– Jag fick vänta på min tur, men får jag bara en halvtimme längre i livet är jag nöjd, säger han.

TT