ÖB: Säkerhet kostar

Politik. ÖB Micael Bydén behöver mer pengar både de närmaste åren och på sikt.

– Vi kan inte ta vår säkerhet för given. Den kostar, säger han.

Det var budskapet till politikerna i ÖB:s tal på Folk och försvars rikskonferens i Sälen.

Han varnade åter för att försvarsförmågan kommer att börja vika efter 2020 om inte försvarets budgetramar utökas. Det skulle innebära ett risktagande för hela samhället, enligt ÖB.

Bydén vill inte nämna några siffror utan uppger att det handlar om "signifikanta belopp". Han anser at det är "hög tid" att politikerna redan blickar bortom 2020 och så fort som möjligt ger besked om "någon typ av grundnivå" för vad Försvarsmakten har att arbeta med bortåt 2025.

– Jag vet att detta inte är helt enkelt politiskt när man jobbar i försvarsbesluts- och mandatperioder, säger ÖB.

Den politiska planen är att riksdagen inte ska fatta något beslut förrän 2020 om den försvarspolitiska inriktning 2021-2025.

Begär mer

ÖB kommer också att begär mer pengar på kort sikt i det budgetunderlag som lämnas in till regeringen om en dryg månad. Det kommer inte att vara några belopp som "överraskar" regeringen, enligt honom.

Redan förra året begärde han 6,5 miljarder kronor mer sammanlagt för 2018. 2019 och 2020. Därutöver tillkom en hemlig summa. Regeringen, M och C kom strax efter förra sommaren överens om att höja anslagen för de tre åren med sammanlagt 6,9 miljarder.

ÖB påpekar dock att en stor del av pengarna är bundna till åtgärder och satsningar som politikerna kommit överens om. Han önskar mer ekonomisk handlingsfrihet.

– Om vi behöver lägga mer på beredskap och insatser så vill jag kunna använda ekonomin för det utan att den ligger fast i ambitioner i överenskommelse, säger Bydén.

Finns inga reserver

Enligt honom så finns inte längre några "reserver och marginaler". ÖB uppger att han fått skjuta upp vissa inköp av materiel, övningar och investeringar som inte påverkar krigsförbandens duglighet.

Det är också senareläggningen av sådana satsningar som gör att de nuvarande ekonomiska ramarna, enligt Försvarsmakten, inte räcker för att upprätthålla försvarsförmågan efter 2020.

Flera av de borgerliga partierna vill dubbla Försvarsmaktens budget från drygt en procent av BNP till två procent på omkring tio år. ÖB vill dock inte ta ställning i någon politisk konflikt och förespråka en viss procentnivå.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har inte uppgett någon långsiktig nivå på försvarsbudgeten, men säger sig vara medveten om att mer pengar kommer att behövas nästa försvarsperiod 2021-2025.

Fler värnpliktiga

Hultqvist konstaterade i sitt tal i Sälen att den svenska armén i dag består av 15 000 soldater och att han nu vill se över numerären för att öka försvarets uthållighet vid till exempel ett angrepp..

– Kvantitet är också en form av kvalitet, säger försvarsministern.

Regeringen ska nu låta utreda möjligheten att utöka antalet värnpliktiga från 4 000 till 5 000 årligen. Värnpliktsutredningen föreslog dock att antalet värnpliktiga på sikt bör ligga på 8 000.

Hultqvist påpekar att regeringen inte tagit något beslut om behovet av antalet värnpliktiga.

TT