Pengar till äldrevården minskar

Stockholm. Trots att antalet äldre ökar minskar de offentliga resurserna till äldrevården.

– När pengarna minskar såhär hotas kvaliteten, säger Marta Szebehely, professor i socialt arbete.

Resurserna till äldrevården har minskat under två decennier - trots att antalet äldre har ökat.

Mellan 2000 och 2009 minskade de offentliga resurserna till äldrevården med 6 procent, samtidigt som antalet äldre ökade med 9 procent, enlig professorn i socialt arbete Marta Szebehely, vid Stockholms universitet.

Per person över 80 år har knappt var sjunde krona försvunnit ur äldrevårdens budget.

– Det är jätteallvarligt av en rad skäl. När pengarna minskar såhär hotas ju kvaliteten.

Enligt Marta Szebehely står nu politikerna inför ett viktigt vägval. Svenskarna är fortfarande relativt nöjda med äldrevården i internationella jämförelser, och hittills har idén i Sverige varit att rik och fattig ska ha samma rätt till äldreomsorg. Men om de offentliga resurserna minskar ytterligare kan det målet äventyras.

– När pengarna minskar så här hotar det också systemets legitimitet. Man riskerar att hamna i en situation där de som har råd söker andra, privata lösningar. Det finns en risk för en ny ojämlikhet, säger Marta Szebehely.

Under 1990-talet minskade inte resurserna till äldrevården i absoluta termer, men de ökade mycket långsammare än antalet äldre över 80 år ökade. År 1990-2000 ökade de offentliga resurserna till äldrevården med 5 procent, men antalet personer över 80 år ökade med 22 procent, vilket innebär minskning av resurserna med 15 procent per person över 80 år i befolkningen, enligt en sammanställning som Szebehely gjorde till en SNS-rapport nyligen. 2000-2009 var minskningen per person över 80 år 13 procent.

Under 2000-2009 minskade pengarna även reellt, samtidigt som antalet äldre ökade. Att resurserna har minskat beror enligt Szebehely bland annat på att kommunerna sedan 1990-talet har satsat alltmer på funktionshindrade och barnomsorg.

Lena Hallengren, Socialdemokraternas vårdpolitiska talesperson, vill att det ska föras en öppen diskussion om äldrevården. Svenskarna måste fråga sig: Är vi beredda att betala mer för den och vilken kvalitet förväntar vi oss?

– Vi måste ha högre ambitioner för äldreomsorgen. Om man inte kopplar ihop kostnader och skatt med kvalitet kan man ju i stort sett dra undan varenda krona i verksamheten, säger hon.

– Vi ser ju konsekvenserna av att pengarna har minskat. Det är lätt att kasta sig ut i en vild jakt på de privata företagen. Men det riktigt viktiga är fortfarande att det är kommunpolitikerna som är ansvariga för att alla äldre i alla kommuner får den omsorg och service de behöver, säger fackförbundet Kommunals ordförande Annelie Nordström.

Flera problem uppstår enligt Nordström när resurserna minskar. Dels får inte alla äldre vård, eller tillräckligt mycket vård, dels får inte de som ska leverera vården tillräckliga förutsättningar för att göra det på ett kvalitativt och värdigt sätt.

Huvudbekymret är bemanningen, enligt Nordström, som redan för ett år sedan varnade äldreminister Maria Larsson (KD) för att det började bli för dåligt bemannat inom äldrevården.

– Man bemannar efter budget, man bemannar inte efter behov, säger Nordström.

TT