Pisa-smockan 2013 skakade Sverige

Utbildning. Skolsverige hamnade i ett chocktillstånd när resultatet av den förra Pisaundersökningen offentliggjordes för tre år sedan. Läs allt om vad som hände i skolvärlden efter de dystra resultaten släpptes 2013.

December 2013:

Inte i något annat av de 33 OECD-länderna hade elevernas resultat i matematik, naturvetenskap och läsning rasat lika mycket som här.

För första gången låg Sverige under OECD-snittet i alla tre ämnena och debatten nådde kokpunkten.

Den dåvarande Alliansregeringen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet kallade till presskonferenser.

S-ledaren Stefan Löfven ansåg att landet befann sig i en "nationell kris". Skolforskare efterlyste kriskommissioner. Och den dåvarande utbildningsministern Jan Björklund (L) lovade att inrätta ett skolforskningsinstitut för att ta reda på orsakerna till det dåliga resultatet.

Samsyn råder

Nya förslag lanserades. Till exempel ville Jan Björklund se ännu tidigare betyg, fler undervisningstimmar, tioårig grundskola och ett återförstatligande av skolan.

Men trots höga tongångar så råder samsyn om mycket i skolpolitiken, till exempel när det gäller de grundläggande frågorna om ökat fokus på kunskap i skolan och på att stötta lärarna och göra läraryrket mer attraktivt.

Den rödgröna regeringen har heller inga planer på att riva upp någon av Alliansens större reformer. Däremot satsar man tre miljarder kronor årligen på höjda lärarlöner och på att avsätta medel för mer personal i skolan så att lärarna får mer tid för eleverna. Nuvarande utbildningsministern Gustav Fridolin (MP) tror också mycket på en kommande läsa-räkna-skriva-garanti som ska ge lärarna mandat att sätta in de resurser som behövs för svaga elever.

Effekter dröjer

Dessutom har regeringens skolkommission börjat lägga fram förslag, till exempel ökad statlig styrning av skolan och fler karriärssteg för lärare. Kommissionens hela lösning på hur skolresultaten ska vända upp ska vara klar april nästa år.

Den förre utbildningsministern Jan Björklund är säker på att hans många skolreformer kommer att ge resultat, om inte i denna Pisamätning, så om några år. Till exempel genomfördes en rad reformer 2011, som en ny skollag, nya läroplaner och ett nytt betygssystem. Skolexperter tror dock att effekterna av sådana reformer kan dröja till bortåt 2020.

Vissa andra satsningar anses dock kunna ge resultat tidigare, som att kompetensutveckla lärare, till exempel mattematiklyftet, lärarlyftet och läslyftet.

TT