Surströmmingens förlovade ö

Älskad och avskydd – på sköna Ulvön är jäst fisk vardagsmat

Ulvön

Man måste inte tycka om surströmming för att trivas på Ulvön.

Det första vi ser när vi nalkas ön är det ofattbart gulliga fiskeläget Ulvöhamn.

Det räcker för att bli förälskad.

En promenad längs bygatan ökar på hänförelsen. Små trädgårdar blommar, yviga buskar dignar av röda och svarta vinbär, vattnet glittrar mellan husen och sjöbodarna.

Men det är svårt att undvika den jästa fisken – den är i var mans mun och förekommer på skyltar, bilder och broschyrer överallt.

Ulvöhamn är fiskehistoria. Och surströmming är en viktig del av den historien.

En av surströmmingens mest mediala profeter bor här – Ruben Madsen, som driver ett salteri och outtröttligt propagerar för den doftande delikatessen.

Men vi går direkt till källan: Julius Söderberg, född 1922. Han är the real deal. Den ende yrkesfiskare på östkusten som saltar in surströmming av fisk som han fångat själv.

Började som 15-åring

– När jag växte upp fanns det tre salterier på ön som sålde 1,3 miljoner burkar per år när de var som störst, berättar Julius Söderberg.

Han började med fisket som 15-åring.

– Då lade man in surströmmingen i enliters träkaggar, som vi snickrade på vintern. Det var ett precisionsjobb, de måste ju vara täta. De gjordes av utvalt granvirke som torkades över spisen. Kaggarna bands ihop med videband och brändes inuti.

Allt detta hantverkskunnande och alla dessa arbetstimmar lades ner i en engångsprodukt. När kaggen öppnats slängdes den. Kaggarna användes ända fram till slutet av 1950-talet.

Han och hans son förser alla öns restauranger med färsk filead strömming, och saltar in surströmming i liten skala.

Den går åt utan marknadsföring. Hemligheten ligger i salthalten. Den kompromissar han inte med.

– En grad för högt och strömmingen blir hård, en grad för lågt och den blir upplöst och måste kasseras. De stora salterierna ligger alltid en grad för högt, för att inte tvingas kasta stora partier förstörd strömming. Det är därför som många tycker att fjolårets surströmming är bäst, när den fått ligga till sig i burken, säger han.

Nuförtiden är surströmming inte bara en norrländsk angelägenhet, de flesta burkarna säljs söder om Dalälven.

Tät trolsk skog

Vi strävar vidare för att se på utsikten från Lotsberget. Häruppe finns ett lotsmuseum och ett kafé.

Vid hembygdsgården i byn, en typisk fiskarstuga med inredningsdetaljer från 1800-talet och framåt, visar Britt Marie Nordqvist en gistvall, en ställning där fiskarna torkade sina nät. Förr stod de tätt i byn. I hembygdsgården står sängen där författaren Lubbe Nordström sov en sommar när han jobbade som fiskardräng. På sänggaveln finns en kärleksdikt till fiskardottern han förälskade sig i.

Nära hamnen kan man kliva rakt in i 30-talet. Netterlunds Lanthandel byggdes 1910 och drevs till 1937. Nu är den ett lanthandelsmuseum. Här finns gamla förpackningar med Mosaikthé och en laxfärgad damkorsett som väcker minnen.

På väg från Ulvön angör färjan Trysunda, ett annat idylliskt fiskeläge. Ön är naturreservat.

– Det är fantastiskt fint, det finns inga bilar på ön, det finns sandstränder, klapperstensstränder och näckrosstränder, berättar Gunilla och Lars Brolin från Sandviken som är på minisemester med hunden Frida.

...och här hittar du 3 andra höjdare längs Höga kusten

Guide/Ulvöhamn

Anders Sandberg