Ta kanalvägen till Medelhavet
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2002-08-26
Sex veckor med egen båt genom kontinenten
Det tar sex veckor att ta kanalvägen till Medelhavet.
Carl Erik Tovås, 69, vet.
Han har gjort det sju gånger.
– Första gången var sommaren 1983. En kamrat frågade om jag ville hämta hans båt i södra Frankrike och segla den hem till Sverige via kanalerna. Det blev en upplevelse, säger han.
Men egentligen började drömmen om kanalerna i Europa redan på 50-talet, när han läste Göran Schildts bok ”Önskeresan”.
– Han åkte den romantiska vägen, över Paris och Canal du Bourgogne.
De flesta gångerna har den pensionerade gymnasieläraren, matematik och fysik, åkt kanalvägarna genom Europa med egna båtar, senast en åtta meter lång Johnson-26.
– Man har sitt hus med sig, men upplever ändå allt inpå knutarna. Man ser helt andra saker än när man åker bil eller tåg. På många ställen är det som att förflytta sig femtio eller hundra år tillbaka i tiden. Vill man uppleva turism som den var förr ska man åka båt på kanaler.
Lätt ta med barn
Enligt Carl Erik Tovås är det inte ens svårt att ha barn med på resan.
– Man kan stanna precis var man vill. Det finns andra barn överallt, på andra båtar och vid slussarna. Man kan ankra några dagar, hyra en bil och göra en utflykt. Ännu enklare är det om man har cyklar med sig. Kanalerna går dessutom att bada i.
Det finns massor att se längs kanalerna och floderna.
– Tänk att åka kanalvägen genom en världsstad som Berlin och lägga till vid slottet mitt i stan. Men min absoluta favoritsträcka är Moseldalen, där floden slingrar sig fram mellan vingårdar och slott.
En drömresa kvar
Längs hela kanalvägen kan man köpa mat och vin.
– Kanalresan kan lätt förvandlas till en vinresa. Man börjar med vitt Rhenvin och Mosel i Tyskland, köper Beaujolais, Bourgogne och Rhonevin i Frankrike och korkar upp en kyld flaska rosé när man passerar slussen vid Port St Louis i Medelhavet.
Carl Erik Tovås har bara en drömresa kvar.
– Det vore kul att någon gång få åka vägen genom Ryssland till Svarta havet. Tyvärr är det ganska krångligt. Det krävs visum och ett registreringsbevis utfärdat av en rysk segelklubb. Dessutom måste man ha någon med som talar ryska.
Arne Norlin