Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Alfhild, Alva

Första skoldagen på Koh Lanta

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2006-11-17

Thailands största svenska skola lockar allt fler elever

Koh Lanta. Att ta en ”thaim-out” har blivit allt vanligare. Och den ­lugna och natursköna ön Koh Lanta har blivit många svenskars val i Thailand – inte minst för att här finns en svensk skola.

Resa var med på första skol­dagen efter sommar­lovet.

En tuk-tuk är inte direkt en ovanlig syn här på thailändska ön Koh Lanta – men ändå hajar vi till. För den här tuk-tuken körs av en man med nystrukna vita kläder och blonda lockar. Bredvid honom sitter en kvinna och två barn – även de med blonda lockar som sticker fram under de nyinköpta cykelhjälmarna.

– De där måste vara svenskar, säger jag och fotograf Daniel i kör.

75 elever på plats

Det är första skoldagen på Koh Lanta. På gården till den precis nybyggda helårsskolan Ban Sawa­dee står en hel flock förväntansfulla föräldrar och barn, och snart ansluter mycket riktigt även vår tuk-tuk-familj.

Mitt i myllret står Camilla Lebert, eldsjälen bakom

svenska skolan på Koh Lanta.

– I dag på uppropet är det 75 elever här, säger hon glatt när hon minglar runt för att hälsa ­familjerna välkomna.

Annat var det när hon flyttade hit med sin dåvarande man och deras ­dotter Thelma för sex år ­sedan. Då hade de en lärare med sig från Sverige och Thelma, då 6 år, fick hemundervisning.

Ormar i klassrummet

Nu har verksamheten växt till att omfatta två skolor, dels helårsskolan Ban Sawadee för barn som stannar minst fyra månader, dels semesterskolan Southern Lanta för barn som stannar en kortare tid på ön.

I ett av klassrummen står fröken Annika Linder och går igenom schemat med barnen som ska gå i klass 1–3.

– Varje tisdag ska vi ha tema­dag. Vårt första tema blir ormar, säger hon och tittar allvarsamt på ele­verna.

Ett sus går ­genom klassrummet. Annika ger ­lite förmaningar om hur man ska göra om man råkar på en orm, och berättar att barnen ska få tillfälle att titta närmare på ­riktiga ormar. Dock inte några giftiga.

Offer till munkarna

Ute i den stora öppna samlingssalen, skolans hjärta, har thailändska buddistmunkar slagit sig ner på golvet. De har kommit för att välsigna skolan. Så fort ­alla föräldrar och barn satt sig ner börjar en lång ceremoni där ­munkarna tänder rökelser och mässar böner.

Som en del av ceremonin offras ris till munkarna. De barn som vill får krypa fram och lägga en sked ris i en av munkarnas stora offerskålar.

Barnen rör sig försiktigt, de har fått lära sig att inte rikta sina fötter mot munkarna och att inte stå upp i deras närhet – allt enligt thailändsk och buddistisk sed.

När väl munkarna fått sin mat är det dags för oss andra att äta och sorlet stiger återigen.

Emil Terngård, 8, tvekade inte att gå fram till munkarna och offra lite ris.

– Jodå, det var väl kul, är hans kommentar innan han springer vidare i jakt på sina nya klasskompisar.

”För barnens skull”

I en annan ände av salen står ­familjen Åberg från Gävle.

De ska stanna på Koh Lanta i ett läsår, men om sonen Tim, 11, fick bestämma skulle de nog åka hem redan i dag.

– Det är tråkigt i Thailand, säger han.

Pappa Sven, 34, medger att det nog varit lite långtråkigt, men nu när skolan börjar blir det förhopp­ningsvis lite roligare. Yngste ­sonen Lukas, 7, ser gladare ut. Han har redan hittat nya kompisar och vill ­inte alls stå och prata med oss.

–Ì´1;Vi gör det här för barnens skull. Det ska bli grabbarnas år i år, säger mamma Cecilia, 36.

Hon har tagit friår och Sven är tjänstledig från sitt jobb.

– Det känns så ­lyxigt att få vara här, säger hon.

De driver skola och bygger bostäder

Läs också:

Cecilia Lundblad

ANNONS

Följ ämnen i artikeln