Redan i april är folks sommarplaner spikade
Uppdaterad 2019-06-17 | Publicerad 2010-06-17
Resas Terri Herrera Eriksson om semesterhysterin
Som det laddas inför sommaren!
Ungefär när man städar undan efter nyårsfesten kommer den första sommarfrågan.
– Kommer ni att vara på landet under vecka 26?
– Vaa?
– Vecka 26, kommer ni att vara på landet då? Eller har ni semester redan vecka 25?
Det finns två saker som är mer svenska än andra:
1. Ordet ”skogräns”.
2. Allt sommarplanerande med numrerade veckor.
Redan i april brukar folks sommarplaner vara helt spikade. Fritidslappen är ifylld, semestern beviljad, sommarstugan hyrd och släktträffen inbokad.
Ändå är de oplanerade somrarna de bästa.
En sommar under sent 90-tal skulle min dåvarande sambo jobba nästan hela sommaren och vi bestämde oss för att hänga kvar i Stockholm. Vilken provokation det var! Vi kunde lika gärna ha sagt att Astrid Lindgrens barnböcker sög eller att italienska jordgubbar är sötare än de svenska.
– Ni ska väl inte bara STANNA hemma?
– Jo.
– Men inte HELA sommaren?
– Jo, troligtvis.
– Fan vad sjuka i huvudet ni är. Ni kommer att ångra er.
Men floppsommaren blev en riktig flipp med kvällsdopp på Långholmen, picknickar med kompisar och spontanutflykter i skärgården.
Förrförra sommaren lyckades jag och min man med konststycket att i alla fall ha två blanka veckor; ingen semesterjour, inga besök från släktingar, utlandsresor eller kompisveckor på torpet.
Vi tog bilen och tog in på sörmländska slott, vattenplanade genom Västervik och hälsade på kompisar i Småland. Jag fick vattkoppor och sonen blev getingstungen i läppen på Astrid Lindgrens Värld.
Det var galna, men framförallt roliga veckor i ett Sommarsverige där vi helt hade glömt bort vilken vecka det var.
Och nej, vi hade inte tur med vädret, men vem har det så här års – egentligen?