Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Brynolf

”Barnen hindrar oss inte från äventyr”

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2007-02-06

Familjen Stomfelt väljer annorlunda resmål - och familjen följer med

Tänk Bosnien i stället för Bamseklubb, Minsk i stället för Maldiverna.

– Man måste inte åka på charter bara för att man fått barn, säger Magnus Stomfelt.

Nya Zeeland, Malaysia, Vitryssland och Bosnien. Där har du ett axplock ur tvååriga Althea Stomfelts researkiv.

– Vi har en karta där vi prickar ut platserna hon varit på. Det blir roligt för henne när hon blir äldre, säger pappa Magnus.

Hans egen reselista är lång och imponerande, och det är inga charterdestina­tioner han åker till.

– Nej, då stannar jag hellre hemma. Jag är ute efter det genuina i länderna jag besöker – och jag gillar att planera allt själv.

Både Swaziland och Nordkorea har han hunnit med, liksom Iran och Albanien. Att hans fru Felicia delar intresset stod klart från första stund de träffades – på tur i Namibia.

– När vi skaffade barn var vi överens om att det inte skulle få hindra oss från att åka dit vi vill, säger Magnus.

Det har det inte gjort – redan när Althea var sex månader gav sig familjen ut på tågluff genom Östeuropa, med stopp i bland annat Ukraina och Vitryssland.

– Tåg är bästa sättet att resa med barn. De får mycket svängrum för lek och man är inte lika bunden som på flyget eller i bilen. Och i Östeuropa är det så billigt att man har råd att boka en hel kupé.

Lilla Althea har öppnat en ny dimen­sion av resandet för Magnus och Felicia genom att de lär känna fler människor ute i världen.

– Att resa med barn är extremt kontaktskapande. Alla kommer fram och vill prata med oss och känna på Althea.

Magnus har inget egentligt favoritland, men framhåller Malaysia som ett särskilt vänligt land, med barnkära människor som helst ville vara barnvakter på heltid.

Han tror att det finns en överdriven ängslan över att resa med barn på egen hand, när det i själva verket är rätt enkelt. Allt man behöver, som blöjor och barnmat finns att få tag på, även i mindre utvecklade länder.

Ibland uppstår jobbiga situationer, men det är inget som Magnus låter sig avskräckas av. I Nya Zeeland fick Althea en mugg hett te över benen, med brännskador som följd.

– Om det är något man skulle kunna oroa sig för på resan är det väl sjukdomar, men vi fick hjälp direkt och vården var otroligt effektiv och bra.

När familjen inte åker tåg kör de gärna bil, men till avlägsna destinationer är det förstås flyg som gäller.

– Den längsta flygningen var till Australien, då sov Althea nästan hela vägen. Nu när hon är större skulle det nog bli jobbigare.

Magnus måste ändå erkänna att resvanorna inte är helt opåverkade av ­nytillskottet. Till exempel bokar han numera oftast boendet i förväg.

– Kommer man fram sent på kvällen vill man inte springa omkring och leta hotell i timmar med skrikande barn. Då är det skönt att veta vart man ska.

Han är också redo att anpassa sig mer när Althea blir äldre. Bad och nöjesparker kan få tränga sig in på schemat – men ingen charter.

– Det finns roliga saker för barn överallt, som spännande djur och nya kompisar. Leken är ett universellt språk, det har Althea redan upptäckt.

Magnus tror att deras typ av resande ger härligare minnen är paketresor.

– Det är nog mer spännande med apor på Borneo än Bamseklubben i Ayia Napa, funderar han.

Förhoppningen är att upptäckarlustan ska gå i arv till Althea, som snart kommer att vara stor nog för att minnas sina äventyrliga semestrar.

På önskelistan för framtiden står både Laos och Centralasien, men närmast blir det en ny tågtur genom Öst­europa – nu med ­ytterligare en liten resenär i sällskapet. I september fick Althea nämligen en lille­bror – Alvin. Snart är det hans tur att börja pricka av resmålen på sin egen karta.

Så fixar du resan med ungarna

Om oss

Nina Hampusson

ANNONS