Häng med på hummersafari

Från havet till köket och bordet – på en dag

helskärm

Kräftfesten överstökad.

Surströmmingen överlevd.

Men höstens matiga premiärer är inte slut ännu. Följ med på hummersafari.

Klar luft, blå himmel och ­bara en svag vind från sydväst. När LL 424 lägger ut från Pelles ­Rökeri i Grundsund – jo, det är det som kallas Lilla Hunden i tv-serien ”Saltön” – är vädret idealiskt.

Bobbo Royson som står vid rodret är en äkta Grundsundsfiskare. På plottern, det elektroniska sjökortet, finns alla hummertinorna utmärkta. Så det är bara att sätta kurs. Vi är tio stycken iklädda rödvita överlevnadsdräkter.

– Mamma och pappa är också fiskare, berättar Bobbo.

Han visar på ekolodet hur man kan avläsa havsbottnen. Det färgglada mönstret på skärmen berättar om bottenkvalitet och djup.

–Det är på klippavsatser som humrarna trivs.

Röda flöten

Ute på Gåsöfjorden guppar röda flöten som markerar hummertinorna på botten. Varje yrkesfiskare får 50 hummertinor sig tilldelade. Fritidsfiskare 14.

Nedanför en brant klippa saktas farten ner och vi sträcker ut båtshaken efter ett flöte märkt LL 424.

– Vem vill dra upp?

Lars Roswall tar sig an uppdraget medan vi andra nyfiket tittar på. Meter efter meter lina ringlar ner på durken. Det rör sig i tinan – men nej.

Det är en hona som bär rom och den får man inte fiska upp.

Hur fångsten blir beror på väder och vind. Efter stormen i helgen har humrarna hittat nya områden. 15 till 20 meters djup tror Bobbo att de rör sig på just nu. Så kommer den första lovliga hummern. Joakim Unger halar upp. Den är drygt åtta centimeter från ögonhålan till huvudsköldens bakkant. Godkänd!

Hummern läggs i ett fack i en låda och får gummiband runt klorna. Den stora klon kallas krossklo. Den smalare saxklo.

– Får man fingret emellan är det som en plåtsax.

Vi rundar Gåsö, Lysekil med sin kyrka syns i norr. Stockevik ligger idylliskt i solen. Plötsligt får vi se en hel sälkoloni på ett skär.

Efter åtta hummertinor blir det picknick. Bobbo bullar upp med baguetter. Vi blundar mot solen.

Tre saltstänkta timmar och femton tinor senare siktar vi Grundsunds hamn igen.

Salt spad

Efter några öl i baren är det dags för hummerkoket. Vattnet puttrar i den stora grytan.

– Det ska vara exakt så salt att man inte kan dricka spadet och så massor av dillfrön, säger kocken Johan Hanson.

Tolv minuter ska de koka.

– Det beror på vikten, förklarar kocken, Johan Hanson.

Nu väntar några timmars fritid. Men prick klockan 19 står vi i restaurangen igen med var sin aperitif i handen.

Restaurangchef Erik Stridsberg presenterar kvällens meny. Vitt vin eller kanske champagne?

– Men öl går precis lika bra om man gillar det, lugnar Erik.

Förrätten – kallrökt lax, gubbröra och örtsallad på knäckebröd – slinker snabbt ner.

Sedan kommer den efterlängtade hummern tillsammans med tre sorters såser och nybakt bröd. Allt ska vara så enkelt som möjligt så att hummern kommer till sin rätt. Köttet smälter i munnen. Vilka duktiga hummerfiskare vi är!

Vi slurpar, knäcker klor och skålar.

Marie Corneliusson