Nu dundrar Slovenien in i EU

- med vacker natur, gästvänlighet, god mat och korta avstånd

Friden och stillheten bryts. Bland mäktiga ekar och saftigt gröngräs börjar marken att skälva.

Det är inget jordskred som hotar.

Naturens krafter kommer vällande på ett annat, mäktigt sätt: hundratals vackert vitgrå lipizzanerhästar.

– Wow, jag kan inte tro mina ögon. Vilken syn! utbrister en medelålders dam på amerikanska.

Hon har rest över halva jorden, från Kentucky i USA, till byn Lipica i Slovenien enbart för att komma nära dessa hästar.

Hit, till den oansenliga men prydliga slovenska byn, vallfärdar hästintresserade människor.

– De här hästarna är fantastiska varelser. En del är ofattbart läraktiga och duktiga ridhästar, säger vår guide Maria. Hon är uppväxt i staden Koper men jobbar som guide och instruktör på stuteriet i Lipica sedan sju år tillbaka.

– Jag kan inte tänka mig ett liv utan de här hästarna, säger hon.

Lipica vore inte mycket utan de cirka 300 hästar som står i stallar eller betar i hagarna mellan riduppvisningar och dressyrshower.

År 1580 grundade ärkehertigen Karl II, som regerade i området från Styrien-Istrien till Trieste, det stuteri som kom att bli världsberömt. Här korsades lokala karsthästar med en hästras från spanska Andalucien och arabiska fullblod. Resultatet blev den perfekta, vita och vackra dressyrhästen som levererades till spanska ridskolan i Wien.

Hästarna flyttades under första världskriget till Ungern och Österrike när italienarna erövrade området där Lipica ligger.

Under andra världskriget flyttades hästarna igen, till Böhmen i nuvarande Tjeckien, och bara elva hästar återbördades till Lipica 1947.

Nu har rasen byggts upp igen. Det finns nio lipizzanerstuterier i världen, bland annat i USA.

Den pastorala miljön i dagens Lipica är som skapt för långa ridutflykter – eller varför inte ett extra romantiskt bröllop i kyrkan från 1645. Individuella ridlektioner kostar cirka 350 kr/timme, rida i grupp med instruktör cirka 150 kr/timme.

På området finns två hotell, en golfbana och ett kasino. Men inte ens en jackpotvinst skulle räcka till en äkta lippizaner.

– Vi säljer inga hästar längre. Ingen av våra ögonstenar är till salu, säger Maria bestämt.

Missa inte...

Sture Olsson