Svenskar är miljöhycklare...eller?

Få kompenserar för sina utlandsreor fast möjligheten finns

helskärm

Svenskarna reser allt mer. Att få uppleva världen är en rättighet, anser många.

Men tänker man på utsläppen och klimathotet?

Inte mycket.

Svenskarna visar sig vara riktiga miljöhycklare...eller?

”Klimathot” är ordet på allas läppar just nu. Så också i resebranschen. Rubrikerna förebådar klimatförändringar. För resebranschen har ordet inte bara blivit ett dåligt samvete – det har också blivit ett försäljningsargument.

SAS har sina gröna inflygningar, (minimalt gaspådrag inför landning). Tågbolagen menar att den strömmen till loken är miljövänligt framställd och bussbolagen argumenterar för sin egen förträfflighet - att de transporterar många personer per kilo utsläppt koldioxid.

Men resenärernas miljösamvete – hur är det med det?

Enligt affärsresetidningen Travel News var flera tiotals procent av resenärerna beredda att betala för sina utsläpp när resebranschen började med klimatkompensationer för cirka ett år sedan. Men det var då.

Bara 1 procent kompenserar

Av SAS resenärer har mindre än 1 procent valt att kompensera sina resor sedan bolaget började med klimatkompensation i mars förra året. Av Vings resenärer är det bara ca 2 procent som väljer att klimatkompensera och av Tickets kunder är det bara några ett fåtal personer som gör det.

Det betyder att endast 2000 av sex miljoner passagerare brydde sig om att betala för sina utsläpp.

- Det är fler som säger att de vill klimatkompensera än som verkligen gör det, säger Alexandra Jerselius på Apollos informationsavdelning till Travel News.

På TUR-mässan i Göteborg, resebranschens stora årliga mässa, var det inte miljöaspekten som stod i fokus. Snarare att världen blivit mindre genom att den blivit mer tillgänglig. Just nu verkar inrikesflygandet inte mattas av och utrikestrafiken ökar. Likaså antalet överflygningar av svenskt luftrum, visar Luftfartsverkets siffror för 2007.

Kompensationen ikryssad

Fritidsresor införde i slutet av 2007 ett frivilligt ”klimatbidrag” i sina resor. Accepterar resenären det automatiska påslaget på fem kronor lägger Fritidsresor till samma summa. Totalt tio kronor går då till Atmosfairs miljöprogram.

– På det här sättet betalas en del av det stora glapp som finns mellan hur mycket svenskarna reser och hur mycket som betalas i miljökompensation, säger Peter Hellström, informatör på Fritidsresor.

Men han förstår hur många svenskar resonerar:

– När många resenärer ser totalpriset för en resa, med alla tillägg som valts, drar de sig för att också betala för en klimatkompensation.

Lars Jönsson på Tour Pacific säljer resor till bland annat Söderhavet.

– Vi vet att nordiska resenärer är måna om miljön. Därför ser vi gärna att våra samarbetspartners har någon form av miljöprogram – moderna plan som inte släpper ut så mycket avgaser, hotell med miljövänliga sanitetsrutiner och så vidare, säger han.

Jönsson menar att resebranschen har ett ansvar för miljön, även om tjänsterna som säljs inte är direkt miljövänliga.

– Vi kan inte stoppa utvecklingen och återgå till stenåldern. Däremot måste debatten om miljön hållas levande, den är viktig även för oss i resebranschen, säger Lars Jönsson.

Det nyväckta miljöintresset hos svenskarna har fått fler att välja bort flyget. På kortare resor, exempelvis inom Sverige eller Europa, vädrar tåg- och busstrafiken morgonluft. Charterjättarna ser också nya möjligheter med tåg. Fritidsresor ökar sitt tågprogram Blue Train med resor till Grado, Malcesine och Sirmione i Italien, Porec i Kroatien, Portoroz i Slovenien och österrikiska Bad Gastein. Och Ving har i år också börjat med chartertåg till Gardasjön, Lido di Jesolo, Venedig och Comosjön i Italien, Balatonsjön i Ungern och Portoroz i Slovenien.

Renässans för busssresor

Helena Gibson är informationsansvarig på Svenska bussbranschens riksförbund. Enligt henne upplever bussåkandet en renässans.

– Skidresor till Alperna hör till de klassiska bussresorna som många varit på. De är fortfarande populära. Och med moderna bussar är komforten bättre. Ser man till antalet resenärer i en buss per liter bränsle som förbrukas så är utsläppsnivåerna väldigt låga, säger hon.

Men avgifter avgifter som ska kompensera är inte hela lösningen på klimathotet. Det behövs andra medel. Det säger Stefan Gössling, docent och turismforskare vid Lunds universitet

– Vi måste alla helt enkelt ändra vår livsstil. Undvik att flyga om du kan. Flyg inte ofta och korta sträckor. Stanna helst länge på resmålet.

Men så tänker inte många. Är inte svenskarna miljöhycklare när det kommer till resor?

– Svårt att säga. Många är mycket medvetna och bidrar på andra sätt, exemplvis genom sopsortering och val av transportsätt i vardagen. Men det är fortfarande en stor majoritet som struntar i följderna, och som vill att andra ska ta miljöansvaret, säger Stefan Gössling.