På gränsen till Kambodja

Sköna Sihanoukville ligger bara en dag bort från Thailand

KOH CHANG–SIHANOUKVILLE

Så nära och ändå så annorlunda.

Passa på att se Kambodja när du ändå är i Thailand. Det nya semesterlandet ligger inte ens en dagsresa bort.

Och resan i sig är en upplevelse!

På ön Koh Chang i Thailand, där vi varit några dagar, finns det många resebyråer som erbjuder alla upptänkliga resupplägg till Kambodja. Vi väljer enkla biljetter till Sihanoukville vid havet för 375 kronor per person.

Klockan sju på morgonen står vi resklara med våra ryggsäckar utanför hotellet. Fem minuter senare hoppar en man ur en taxi, smackar fast två klistermärken med en glad elefant och texten ”Transfer to Sihanoukville” på våra tröjor –Ì´0;och så bär det av.

Hemtrevlig minibuss

Taxichauffören släpper av oss i bullriga stan Trat och vi vet inte vart vi ska gå. Men det tar bara någon minut innan nästa man kommer fram, nickar mot klistermärkena på våra tröjor och lastar in vårt bagage i en minibuss. Den är riktigt hemtrevlig med rutiga gardiner och plastblommor.

Nu består vårt ressällskap bara av thailändare som hoppar på och av utmed vägen. Ibland är det bara chauffören som kliver ur för att leverera paket till tålmodigt väntande personer.

Tre timmar efter start är vi framme vid gränsen i Krong Koh Kong. Där släpps vi återigen av utan några instruktioner. Fast den thailändska passkontrollen är inte svår att missa.

Alla vill hjälpa till

Så fort vi lämnat Thailand dyker ett gäng killar upp. Alla vill hjälpa oss med pass- och visumformaliteterna till Kambodja. Snabbt och slumpartat utser vi Narrad som vår personlige visumhanterare. Han lotsar oss vant mellan de olika kontoren där allvarliga män i uniform tittar på våra pass och formulär.

Proceduren tar inte mer än 20 minuter och Narrad får 100 baht (ungefär 20 kronor) som tack.

Minibuss sista biten

Vi hade hoppats på att få åka båt på Mekongfloden sista biten till Sihanoukville. Men eftersom båten bara går klockan åtta på morgnarna hade vi behövt sova över i Krong Koh Kong för att hinna med den. Och det vill vi inte.

Artikeln fortsätter efter annonsen

OAS_AD('Middle');//-->

Därför blir det minibuss också de resterande milen till Sihanoukville. Ousat sitter vid ratten och kompisen Sura bredvid. Sura filmar oss med sin mobil, visar upp sekvensen, bjuder på frukt och penslar bort damm på instrumentbrädan.

Vägarna är bitvis så tvättbrädesknaggliga att det är svårt att dricka vårt medhavda vatten. Men vägarna blir snabbt bättre i Kambodja. Långa sträckor är redan asfalterade.

Under vår fyra timmar långa resa byter landskapet skepnad flera gånger. Vi kör genom skog, djungel, små byar och – inte minst – över fem floder. Ingen är mer än 50 meter bred. Men broar saknas och därför är det flottar i varierande storlek och utförande som tar oss över till andra sidan.

Träden växer höga

När alla floder är korsade, frukten uppäten och läsken urdrucken öppnar sig landskapet. På den raka, asfalterade vägen växer eukalyptusträden höga.

Där! Havet! Klockan har i det närmaste slagit fem. För tio timmar sedan stod vi i Thailand. Nu känner vi doften av havet i Kambodja.

Kerstin Sundmark