Mitt barnbarn har inga kompisar

Mitt femåriga barnbarn har en låg självkänsla och dåligt självförtroende.

Flickan har inga kamrater utanför dagis. Ibland kommer barn och vill leka med henne men hon säger ifrån att hon inte vill leka med dem. Hon vill däremot väldigt gärna leka med föräldrar, kusiner och far- och morföräldrar.

Dagispersonalen ser inga problem och säger att hon leker med alla barnen. Jag delar alltså inte riktigt personalens uppfattning.

Hon tar ingen kontakt med andra barn eller vuxna i olika sociala situationer. Jag och även hennes föräldrar försöker tala om för henne att man skall hälsa och svara på tilltal.

Flickan är väldigt modersbunden och vill till exempel inte sova hos mor- eller farföräldrar. I övrigt är flickan väldigt duktig att kommunicera, räkna osv. Jag vill så gärna hjälpa henne till en bättre självkänsla och ett bättre självförtroende. Hur kan jag göra det? Jag är också väldigt tacksam för förslag på bra litteratur i ämnet.

Farmor

Nanny Anne-Lie:

Det låter som om dotterdottern är väldigt blyg. Man ärver ju till stor del sin läggning. Finns det någon i hennes närhet som är blyg?

Hon behöver känna att det är okej att vara som hon är. Att försöka få henne mera framåt mot hennes natur kan skapa en känsla hos henne av att inte duga. Bra självkänsla får hon av att känna att hon duger som hon är.

Ifrågasätt gärna förskolepersonalens inställning och lägg in i hennes utvecklingsplan att hon behöver stöd in i leken. Kanske kan det vara så att hon verkar delta, men egentligen inte är helt fullt med i leken. Det måste nog i så fall ett resursteam titta på. Bäst ser man detta om man filmar barnens lek. Med vår stressade vardag kanske hon väljer rätt när hon bara vill umgås med dem som står henne nära.

Jesper Juul är en lättläst dansk barnpsykolog. Jag vet inte om han just skrivit om tillbakadragenhet, men väl annat om rollen i familjen.