Dags att lagstifta om underviktiga modeller?

Debattören: "Jag trodde inte att det kunde bli värre med smalhetsen, men jag hade fel"

Israel blev först i världen att lagstifta mot underviktiga modeller.

På många håll i världen diskuteras en BMI-lag.

Men någon liknande lagändring är däremot inte aktuell i Sverige, meddelar socialminister Göran Hägglund.

Den nya lagen innebär att israeliska fotomodeller nu måste visa upp ett läkarintyg som försäkrar att de inte är underviktiga för att få göra modejobb. Enligt FN:s beräkningar är man undernärd om man har ett BMI under 18,5. Israeliska tidningar måste även uppge om det använt sig av retuscherade bilder som får modeller att se smalare ut än de verkligen är.

”Människor kommer till skada”

Tuffa tag mot vikthets. Men i Sverige finns inga tankar på en liknande lag, meddelar socialminister Göran Hägglund genom sin pressekreterare.

Synd, tycker Hanna Fridén. Hon är skribent och debattör engagerad i viktdebatten i modevärlden, och anser att Sverige borde följa Israels exempel.

– Visst är det principiellt märkligt med regler på vikt, men lagstiftningen har kommit till på grund av att människor kommer till skada. Det fungerar inte att ha en industri där folk måste svälta sig. För fem år sedan trodde jag inte att det kunde bli värre med smalhetsen, men jag hade fel. Det här är ett sätt att se efter modellernas arbetsvillkor.

Hermine Coyet-Ohlén, chefredaktör på Elle är av en annan åsikt.

– Nej, jag tror inte på den lagen. Det är ovanligt att tidningar manipulerar bilder för att få proffsmodeller att se smalare ut. Däremot görs en hel del retusch. En märkning kan naturligtvis göras men jag tror inte att det skulle ge någon effekt på mäns och kvinnors hälsa. Och hur långt ska man i så fall kunna gå med lagen? Skulle det innebära att man inte får använda ljussättningen som man vill? Skulle alla bilder som syns på nätet i exempelvis bloggar vara föremål för en granskning? Hur stämmer detta med yttrandefriheten?

Verkningslös lösning

Nanna Johansson, programledare på P3 är också kritisk – men av en annan anledning.

– Jag tror att det är fel sätt att angripa problemet att ställa ännu ett krav på hur kvinnokroppen ska se ut, att bara kroppar som godkänts av staten ska få synas i det offentliga rummet. Vad gäller förtydligandet av att bilder retuscherats är jag aningen mer positiv, men tror ändå att det skulle vara verkningslöst. De flesta förstår att bilder är manipulerade men budskapet ”Du duger inte och bör konsumera dig bättre, smalare, snyggare” går fram ändå, och det är jag övertygad om att det skulle göra även om det fanns en liten upplysande text på bilden.

Godtyckliga viktgränser

Italiens regering och modeindustri lovade 2007 att följa en så kallad frivillig uppförandekod som syftade till att hålla ohälsosamt smala modeller borta från catwalken. På Sao Paulo fashion week samma år krävde man hälsointyg av de medverkande modellerna som en reaktion på att den 21-åriga modellen Ana Carolina Reston dog till följd av sin anorexia, året innan. Vid dödsfallet vägde hon bara 40 kilo.

Andra har menat att viktgränser är godtyckliga, eftersom det finns modeller som är naturligt underviktiga. Mot det argumentet svarar Nina Åkestam, reklamare och skribent, i sin blogg på Resume.se: ”Men för oss spelar det ingen roll om modellen är ”naturligt” smal eller om hon är sjuk – vi jämför oss på samma tokiga grunder.”

Bianca Meyer