Tager du detta namn?

Helena Utter

Allt fler kvinnor väljer att behålla sina flicknamn

Unikt – och gärna med en klang av adel.

Allt fler svenskar hittar på egna fantasifulla efternamn.

Men vid giftermål härskar vanans makt: de allra flesta väljer mannens namn.

– Många är fångna i traditionen. Och det här med namn kan vara väldigt laddat, säger Eva Brylla, namnforskare.

Hela 69 procent av svenskarna som gifter sig väljer att ta mannens efternamn. Bara 8 procent väljer kvinnans. Och cirka 20 procent byter inte alls.

– Det finns en trend att parterna allt oftare behåller sina egna efternamn, säger Inge Göransson, Statistiska Centralbyrån, som tagit fram siffrorna.

Ingen gammal sed

Att välja mannens familjenamn ses ofta som det traditionella. Men Eva Brylla, forskningschef för namnavdelningen vid Uppsala universitet, påpekar att det inte är någon gammal sed – förr i tiden behöll var och en sitt namn. Bruket att ta mannens namn spred sig på 1800-talet och blev lagstadgat i början av 1900-talet. Först med nuvarande namnlag blev det 1982 möjligt att ta kvinnans namn.

– Det har inte hänt så mycket på 30 år. Jag tror många känner trycket att ta mannens efternamn. En del unga tjejer tycker nog att det är lite romantiskt. Och ett namnbyte kan markera att man går in i ett nytt skede av livet, säger Eva Brylla, som själv är förtjust i trenden att kombinera två efternamn till ett helt nytt.

Och allt fler vill ha ett unikt efternamn. Hos Patent- och Registreringsverket, PRV, har ansökningarna ökat med cirka 65 procent på tio år.

–?Namn är beroende av samhället och säger väldigt mycket om det. Nu vill vi vara individer. Samtidigt finns en demokratisk tanke, alla ska kunna heta något unikt, säger Eva Brylla.

Låtsasadligt är populärt

Att återta ett gammalt släktnamn är populärt. Finns inget sådant – och man lider brist på fantasi – kan PRV:s e-tjänst ge förslag.

– Den används i ungefär vart fjärde fall, säger Jan Ekengren på PRV.

Ett namn godkänns inte om det är för likt ett existerande. Inget hindrar dock att plocka upp delar av andras namn.

– Adelsklingande namn är väldigt populära. Ofta vill man få in hjärta eller stråle, säger Jan Ekengren.

Samma upptäckt gjorde Eva Brylla när hon för några år sedan studerade nybildade namn: åtta procent klingade adligt.

– Adeln och kungahuset har alltid gått i bräschen för förnamn. Det verkar också gälla efternamn.

En tendens är att klassiska son-namn försvinner.

– Men nya son-namn tillkommer. Nu vill många lägga till -son på ett utlandsklingande namn, så det blir till exempel Mohammedsson, säger Jan Ekengren.