”Är inte ensam om att förvandlas till exet från hell”
Publicerad 2014-06-24
Och du, glöm inte gummistövlar i morgon. Jag såg att det kanske skulle regna...
Han suckar, skruvar på sig, vänder sig om och går.
Jag förstår honom. Herregud, han är ju vuxen. Varför måste jag in och peta, påminna och tillrättavisa?
Vi är ju dessutom skilda.
Men trots det kan jag inte låta bli att curla.
Ibland försöker jag bita mig i läppen och hålla käft. Det går sådär. Jag vill ju liksom bara försäkra mig om att gympapåsen blir packad och att presenten till dotterns kompis är inhandlad.
Egentligen är det helt ologiskt. Exmaken är 47 år och har varit pappa lika länge som jag varit mamma och...
Yes, motargumenten haglar. Varför är det då så svårt att låta bli? Varför måste jag skicka små sms i stil med ”I morgon är det studiedag, bara så du vet.....”.
Att barnens pappa faktiskt ingår i frökens mejllista, att han är läskunnig och fullt kapabel, är jag medveten om. Men sen börjar det brinna i huvudet och hornen reser sig från skallen. Då är logiken puts väck borta.
Då förvandlas jag till exet från hell.
Men jag är långt ifrån ensam.
Mina väninnor är likadana. Ofta under förespeglingen att deras ex INTE kan steka pannkakor, komma ihåg läggtider, eller vad det nu handlar om.
Det kliar konstant i våra fingrar. Måste skriva nåt, säga nåt, göra nåt....
Samtidigt var det precis det där ”dubbelcheckandet” vi trodde att vi skilde oss ifrån. Så varför förvandlade vi vår nyfunna frihet på andra sidan äktenskapet till ett fängelse fullt av kontrollmejl och telefonsamtal?
Det var ju efter skilsmässan allt ”det där” för första gången skulle bli exets business. Och vi skulle med nöje låta honom ta över ifyllandet av blanketter, matsäckspackning och födelsedagspresenter. Vi kanske till och med skulle tillåta oss att småle när han glömde.
Men så blev det ju inte. Leendet kom istället av sig.
Jag börjar tro att ex-curlande handlar om bekräftelse: Se mig, hör mig. Jag är viktig, typ. Jag vet bäst och DU behöver mig faktiskt fortfarande.
När hela hans kropp skriker en enda sak - lämna mig ifred. Jag kan själv.
Åsas puss
Till min väninna Malin som alltid finns där.
Åsas pass
Regniga sommardagar, blää.