Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Simon, Simone

Gift i 28 år – nu har jag träffat McDreamy

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-04-28

Läs Eva Ruszs relationsråd i chatten

Helene säger: Min sambo och jag kommer ofta in i perioder då vi bråkar mycket! Familjerådgivning är inget alterativ av olika anledningar! Vad tror du om att maila varandra när det är något, och vad skall vi då tänka på?
Eva Rusz säger: Tja, all kontakt och kommunikation är värd att testa. Mail är ju som brev kan man säga och om ni då kan både lugna ner er och noga söka läsa vad den andre skriver och sen kan återkomma med frågor kring det så är det absolut värt att pröva! Var konkreta, specificera och sträva i texten att formulera vad ni behlöver/vill/önskar att den andre skall fatta/göra/ handla osv. Lycka till.


Anonym säger: Hej, hur gör man lättast för att komma över olycklig kärlek? Jag är kär i en kille som jag inte kan få...jag har aldrig varit så kär i hela mitt liv, trots detta har jag förhållande med en annan kille.
Eva Rusz säger: Man får låta tiden gå, inte så så ofta aktivera tankar och känslor utan lägga alla gamla minnen i en "malpåse" dvs öva sig att lägga undan dem och sen glesa ut tanketiden dvs styra tankarna mindre och mindre in i det förgångna. Alt, skriv ner alal dina tankar och känslor i en dagbok under en intensiv tid av 1-2 veckor 1 timme/dag och sen får du enbart kolla i dina anteckningar då du absolut inte kan härda ut.... fokusera dig att leva i nuet: Fokusera på din nuvarande killes förtjänster osv.


Camilla säger: Min sambo är slarvig och dålig på att hjälpa till i hushållet, vi har haft samtal där han lovat att bättra sig men det blir inte så mycket bättre. Jag får tänka ut allt som borde göras och det kräver mycket energi. Jag undrar om din erfarenhet är att personer i min situation blir lyckligare om de träffar någon som är lika skötsam, svårt att generalisera förstås men jag tror detta är vanligt och många funderar på.
Eva Rusz säger: Det är klart och finns bevsiat att "lika barn leka bättre" än olika och det kan avse värderingar med. Men din man kanske inte vte hur han skall utföra sysslorna? Jag tror du får lov att ta han i handen ocg noga gå igenom hur han skall göra, visa honom alla "grepp" du kan komma på, ungefär som man lär sina barn nya färdigheter. Han har ju lovat att bli bättre så säg att du skall hjälpa honom genom att nu visa osv.


sofia säger: Jag tycks aldrig komma till den punkten att jag känner att det är rätt att gå vidare och gifta sig. Av nån anledning är det ALLTID något ivägen. Nu vill jag komma vidare i livet. Vad ska jag göra?! Jag tror inte mera på att det handlar om att jag inte träffat den rätte...
Eva Rusz säger: Nej du skall inte sluta upp att tro att du inte kommer att träffa den "rätte"! Men givetvis bör du undersöka dina gamla strategier där du alltid hittar ngt som är i vägen. Fundera över hur du bär dig åt att undvika ta fasta på olikheterna ? Hur du har gjort för att utmana rädslorna att ni är olika? Vad du tror ska hända om de änåd "stod ut med" att fortsätta med en "icke perfekt" kille osv? Du behöver alltså granska sina tankar, dina beteenden, dina rädslor och föreställningar om MR PERFECT och sen börja dejta med förhoppningsvis större tolerans/ bättre urval/ bättre tankar osv.


Jessica säger: Jag och mitt ex ligger fortfarande med varandra även om han har ny flickvän. Borde jag säga något till henne eftersom han vägrar?
Eva Rusz säger: Nej men du borde fundera över varför du vill dela ditt ex med en annan kvinna? Vad får du ut av det?


Sara säger: Hej Eva! Jag undrar om du har något tips för hur man ska orka hålla ångan uppe. Jag vill träffa någon, och anstränger mig verkligen – provar nätet, går på blinddater, går på krogen... Men ingen fastnar på min krok. Jag börjar tro att kärlek inte är nåt för mig, vilket gör mig ledsen. Hur ska jag orka fortsätta?
Eva Rusz säger: Det är bra, fortsätt håll dig sysselsatt det är det enda raka! Fundera på om du "dissar" för snabbt, du kanske bör öva dig i att utforska killar som i ditt tycke inte passar dig? tom "nördiga" killar (ursäkta benämningen) kan bli till vackra "prinsasr" om du törs utmana dina egna antaganden om vad tex ett yttre, eller ett annat sätt att funka på kan störa eller hindra dig inom en relation? Sen bör du öva dig på att "stå på dig" ifall ngn dissar dig. Var öppen, visa mer intresse, berätta om dig själv, var fokuserad men inte klängig, be killarna att berätta mer om sig själva osv. Jag lovar att det kommer att ordna sig på sikt!


JJ säger: Tror du på distansförhållanden? Min tjej på ca 50 mil bort, och som det ser ut nu kommer ingen av oss kunna flytta de närmaste två åren i alla fall. Är det någon idé att fortsätta? Vi är båda nästan 30 år gamla.
Eva Rusz säger: Ja men det viktiga är om NI tror på det? "Det vi tror dras vi mot" så om ni vill ge ert förhållande en chans, Yes! Håll mkt kontakt, mail, msn, skicka foton (mms), tala med varandra helst dagligen om vad ni upplevt, gjort, lärt, tänkt osv. Sen gäller det att ni ses åtminstone en gång/ månad och då ges möjlighet att ha flera dagar tillsammans osv.


Mona säger: Hej! Vad har du för utbildning? Du verkar ha ett roligt jobb!
Eva Rusz säger: Ja det har jag! Världens bästa! Jag är legitimerad psykolog och sen har jag byggt på med att läsa 3 tre år på halvfart vid Karolinska Institutet där jag sen blev legitimerad Kognitiv psykoterapeut. Sen har jag genom åren byggt på med olika kortare utbildningar men även under åren arbetat med helt andra saker som flygvärdinna eller areobicsinstruktör.... Man måste tillåta sig ha kul i jobbet och varition är viktigt!


Johanna säger: Sen jag och min man fick vårt andra barn har han börjat att umgås med kompisar från jobbet och festar (dricker sig väldigt berusad) mycket. Han visar sig aldrig för barnen att han är berusad men han tycker att han har rätt att träffa kompisar och det är klart att han har. Annars sitter han vid datorn från det att han kommer hem tills han går och lägger sig. Ber man honom göra något blir han bara sur, han tycker att om jag går hemma kan jag sköta barnen (3 & 1 år) och hemmet . Men jag jobbar som timvikarie och studerar. Hur ska jag göra för att han ska förstå att jag också behöver lite egen tid
Eva Rusz säger: Jag tror att du och din man behöver backa tillbaka lite, försöka komma i kontakt med varandra som ni gjorde då ni möttes och började skaffa barn. Att "knyta an" är ett begrepp idag och en relation utan att ni knyter an, dvs kommer kroppsligt (ej enbart sex) eller känslomässigt nära kan utveckla ilska, och andra beteenden som att fly som din man verkar göra. Kan ni inte försöka få en regelbunden barnvakt bara för att ni 2 skall kunna få investera i partid? Minst en gång i veckan Jag skulle tror att då kanske din mans beteenden kunde minska och du blir mer nöjd och då kan han bli mer nöjds osv. Och sen skall ni förstås ha en jysst arbetsfördelning hemma, du kan ju föra dagbok på alal timmar du lägger ner i hemmet och jämföra med en arbetsvecka på 40 tim som ett diskussion underlag. Men prio ett just nu är att ni två kommer nära varandra igen då kan nog en del av irriationerna minska hoppas jag. Annonsera efter barnvakt, våga ställ krav på era föräldrar,syskon, vänner osv.


Klok säger: Tror du man kan vara gift med samma person ett helt liv utan att bli kär i någon annan? Jag tror min man är kär i en arbetskollega, men vet inte om jag ska säga något. Jag tror inte han är otrogen. Kanske ska jag bara låta det gå över?
Eva Rusz säger: En del kan, andra inte. Jag tror vi kan vara och bli kära flera gånger i livet trots att vi lever i parförhållanden, och vi behöver ju inte alltid leva ut det? Vi kan ju känna "kärlek" på många olika sätt! Som erotiska känslor, som den vi känner för våra barn, som kamratlig kärlek osv... Du gör rätt att vänta ett tag till tills du eventuellt inte vill vänta mer och fråga osv. Man får ibland då man lever ihop vara tolerant och kanske acceptera att ens partner kan hamna i ett läge där man fångas i tankar och känslor av ngn annan. Vi kan inte sätta varken ringar eller hänglås på våra inre känslomässiga repertoar men då vi valt att leva i en relation så kan vi givetvis göra allt vi kanför att visa att vårt åtagande står vi fast vid, dvs sträva efter att "omfokusera" oss om vi blivit fascinerade/kära i ngn annan.En livslång relation, då man önskar ha det kan utsättas för frestelser men då får man påminna sig om vad man antagit som utmaning...

Elsa säger: Hej, du skriver tidigare till anonym att hon ska lägga känslorna i malpåse, tror du att man ska agera på samma sätt om man närmar sig 50, och är i samma sits? Är gift sen 28 år och har nu träffat mr mcdreamy - fast han är gift, jag är i färd med att gå men vet inte hur....
Eva Rusz säger: Det beror på om din Mc Dreamy är inne på att kanske avsluta }sin relation eller om han svarar att han "aldrig"kan tänka sig det? I vår ålder bör vi se upp att hamna i "drömmar" för mkt men visst kan en gift person skilja sig för en annan det sker dagligen. Visa honom vad du vill och lyssna, men tolka inte in ett "ja" om han säger " nej nej" till att vilja ändra sitt liv...... då finns det andra Mcdreamy därute.


Moderator säger: Nu måste vi tyvärr sluta för i dag – tack Eva och tack alla ni som ställt frågor!
Eva Rusz säger: Tack alla som chattat idag! Ut i det vackra vårvädret och våga visa ditt intresse, flörta, det är inte alls farligt! Kramar Eva