”Jorden går inte under av en skilsmässa”
Uppdaterad 2018-08-22 | Publicerad 2005-10-24
Hon är släkt med självaste Napoleon, har en skosamling som tar upp större delen av hemmet och växte upp i ett kollektiv. Piggögda Paradise hotel-programledaren vet att livet består av mer än sandiga stränder, skumpa och tropiska nätter.
... om att bli mamma
"Man är i den där bäbisbubblan i ungefär drygt ett år efter bäbisens födelse. Då är man konstig, bisarr och märklig. Man har fula kläder på sig, klipper sig i en konstig frisyr och lufsar omkring i en luddig dröm. Det är så stort att få barn och allt annat blir oviktigt. Man tappar intresset för musik och shoppar man, så är det till bäbisen, inte till en själv. Det är högst naturligt och bra, så att man bara fokuserar på sin lilla plutt."
... om män
"Män är djur (skratt) Nej, jag skojar! Jag GILLAR män, pojkar, gossar, karlar, grabbar. Jag tycker att man kan lära sig mycket av män. Vi kvinnor har lättare för att stressa upp oss, men killar gör bara en sak i taget: "Nu gör jag det här." Vi kvinnor ska göra allt samtidigt och får ibland inget gjort, vi måste försöka softa mer."
... om kärleken
"Den dyker upp när man minst anar det. Man
kan råda över det mesta, men kärleken går inte att styra. Kärleken är det största som finns och underbar. Men hemsk om den inte är besvarad. Den måste vårdas och ibland får man kämpa för den. Just nu är den bara självklar. Min sambo Martin och jag har det jättebra.
... om Paradise hotel
"Det är ett fantastiskt roligt program att spela in och jobbigt och krävande. Ibland är det verkligen inte så glamoröst som det ser ut. Jag förstår lockelsen att delta. Om jag vore singel och inte hade några barn, skulle jag mycket väl kunna vara med. Men bara i "Paradise hotel", det är den enda såpan där man får bo bra, äta gott och njuta."
... om skilsmässor
"De behöver inte vara så farliga. Jorden går inte under och livet kan faktiskt bli bättre. Jag tror man ska våga lita mer på sin intutition och magkänsla. Barn som lever med föräldrar som har en dålig relation, mår inte bra. Det finns en rädsla för skilsmässor och många ser en separation som ett misslyckande, särskilt män. Men det kan vara det enda rätta."
... om kollektivboende
"Jag och min mamma bodde i ett sorts kollektiv när jag var 8-9 år. Det är definitivt inget för mig, det var jättejobbigt. Vi ungar hade ganska kul och röjde runt. Det är en fin idé men jag skulle inte klara av att leva så som vuxen.
... Napoleon
"Jag ska visst vara släkt med honom på något sätt. Jag vet inte riktigt hur och jag skulle verkligen vilja veta hur det ligger till. Jag vet inte så mycket om honom annat än att han var en riktig fuling, liten och ettrig."
... om skor
"De är de viktigaste accessoarerna! Ett par sjyssta skor lyfter en hel outfit och visar vilken sorts människa du är och hur du mår just den dagen. Jag har 70 egna par och förvarar dem överallt: i hallen, i garderoben, under sängen. Man kan inte ha för många par, skor är som godis."
... om låtsaspappor
"Oj, oj, oj... Låtsaspappor är mycket viktigare än de ofta förstår själva. De är minst lika viktiga för barn som deras rätta pappa. Mina föräldrar separerade när jag var i treårsåldern och jag hade flera låtsaspappor när jag växte upp. Efter ett par, tre stycken orkade jag inte bry mig längre. Jag kände att det inte var någon idé att fästa sig vid en person som ändå skulle försvinna. Ensamstående föräldrar måste verkligen tänka sig för innan de presenterar en ny partner för sina barn."
... om föräldrar
"Mammor är rätt jobbiga och irriterande på ett eller annat sätt. Jag är också krånglig. Samtidigt är mammor fantastiska varelser som klarar allt. Min egen mamma är självupptagen och UPPTAGEN. Hon sitter inte alls gärna barnvakt, men när hon har barnen är hon otroligt påhittig. Det är mycket action när hon är med och jag är djupt imponerad av henne. Min pappa är ganska speciell. Han har varken telefon, mejl eller mobil. Han och jag skickar brev till varandra och umgås på det viset. Vi träffas ibland, men han blir så nervös och det är lättare för honom att uttrycka sig i text. Han skriver väldigt vackra, poetiska brev. Trots att han försvann ur mitt liv när jag var tre-fyra år, har vi ändå ett starkt band."
Berättat för: Erika Scott
