Poker för barn är inte så farligt – men baktanken är otrevlig

Terri ser cynism bakom de färgglada spelen

Jag verkar totalt sakna den nördgen som gör att man blir såld på dataspel. Men även jag var fast i patiens- och tetristräsket i 20-årsåldern. Jag drömde om hjärter och spader och såg gatstenarna på stan som tetrisbrickor.

Med min mycket begränsade erfarenhet (jag spelade bort en sommar på två jäkligt basala spel och tröttnade sen) kan jag både förstå tjusningen och nackdelarna med att spela.

Jag drabbas därför inte av total vrede och indignation över att ungar kan spela poker på nätet. Jag kan tänka mig värre saker än att få en pokerspelande tioåring. Hellre poker på nätet än att galja varandra efter hockeyträningarna. Om man nu måste välja mellan såna extremer.

Det som däremot retar mig är intentionen bakom barnpokersajten. Av någon anledning tror jag inte att ”jurassicpoker” finns där för att en godhjärtad eldsjäl tycker att kunskaper i poker hör till allmänbildningen (vilket det enligt många anses göra).

Den finns där för att skola in ungar från det glada gratisspelet där man vinner mycket till spelet där man satsar pengar och inte alls vinner mycket. Och den baktanken är långt ifrån trevlig.

Ja, poker må höra till allmänbildningen och dataspel är nog inte så farligt som många tror. Men de cyniska jävlar som försöker hitta nya sätt att skinna familjer på pengar borde få på flabben. Idag är det nog tur för företaget bakom den nya barnspelsajten att de ligger i Holland och inte mitt i någon svensk stad. Då hade de fått se ruttna kastanjer vina genom det gråkalla novemberregnet.

Svenska föräldrar är lättretade så här års och finns bara misstanken om att någon vill lura in barn i spelträsket så kommer det att hetta till, var så säkra.