”Jag åker runt och blir tillfredsställd”

Malin Wollin

I Malin Wollins hem är det inte jobbigt att vara kvinna när julen kommer

helskärm

Tomten är inte far till alla barnen. Men han är far till alla mina barn. Tomten heter Joachim Lantz.

Ett visst datum, har glömt vilket, kommer Joachim upp för källartrappan med en stor pappkartong.

Detta är Joachims lyckligaste dag på året.

Pappkartongen är fint packad till bredden med femtiofem tomtar, de blir fler och fler för varje år.

I kökssoffan ligger allt övrigt pynt, stakar och annat, det är så mycket krimskrams att sofflocket egentligen bara är ordentligt stängt när någon väldigt tung sitter i soffan.

Sedan går alla dagarna fram till jul och Joachim vet precis när vad händer.

Det ska huggas gran på min barndoms gård, varje år samma sak, pappa säger att det inte finns några granar, Joachim envisas, vill se efter själv.

Förra året köpte pappa en gran, ställde ut i skogen och låtsades såga ner den under stånk och stön.

”Men den här granen är ju lös” sa Joachim och knuffade omkull granen.

Kvar på marken låg pappa, genomskådad och tillintetgjord.

Ett par dagar innan julafton ska granen kläs på, jag får inte vara med eftersom jag enligt Joachim ”kastar” på glittret.

En enda sak vill jag få göra. Jag vill baka pepparkakor med mina barn.

Jag orkar inte sätta mig in i hur man gör degen, det verkar svårt, jag köper en degkorv från kyldisken.

Joachim tittar åt ett annat håll, han vill inte vara med när jag gör köpekakor som inte smakar någonting.

Det är inte jobbigt att vara kvinna i mitt hem när det blir jul, vi är ju inte ens här.

I år blir det som alla andra år; vi åker runt och blir servade.

Martina Haag har berättat att hennes familj ledsnade på att åka runt och tillfredsställa alla släktingar.

Jag sa till Joachim; ”Snälla, kan vi göra som Martina Haag och stanna hemma med låst dörr?”

Joachim skrattade som en inspärrad och så var diskussionen över. För alltid.

Jag har nu valt att se det som så här; jag åker runt och blir tillfredsställd.

För vid närmare eftertanke, skulle jag vilja låsa in mig med samma skit jag dras med årets övriga dagar? HA-HA-HA.

Så, i mitt hem är det inte jobbigt att vara kvinna när julen kommer över oss.

Jag behöver inte städa, jag behöver inte salta, grava, silla eller sylta.

Jag behöver bara slösa upp ett par tusenlappar i stadens butiker och trycka in påsarna i garderoben till den 24:e.

Jag åker runt i Kalmar kommun, smörjer mitt krås, toppar med must och mår som en kung.