Papperslösa får hjälp i den grå vården
Publicerad 2013-06-20
Den hemliga kliniken behandlar traffickingoffer och kvinnor på flykt
Från den första juli har papperslösa laglig rätt till vård.
Men redan i dag finns hjälp att få – fast vägen dit är lång och krånglig.
Den ”grå” vården bygger på en kedja frivilliga.
Vi har besökt kvinnokliniken för papperslösa.
Efter stängning på en kvinnoklinik i Stockholm stannar två läkare och en sjuksyster kvar.
Nu tar den grå verksamheten vid – gynmottagningen för papperslösa.
Här arbetar personalen gratis på sin lediga tid för att hjälpa kvinnor som inte har rätt till svensk sjukvård.
Kom med tre olika kvinnor
Läkaren Bita Eshraghi tar i hand och berättar om verksamheten som hon och tre kollegor startade för två år sedan.
Kvinnorna som söker hjälp har ofta vanliga gynekologiska besvär, men det finns också en grupp som blivit utsatta för sexuellt våld.
För ett tag sedan kom en man vid tre olika tillfällen – med tre olika kvinnor.
– När vi misstänker trafficking försöker vi prata enskilt kvinnorna men ibland vägrar mannen, säger sjuksköterskan Johanna Gunnartz.
Hon upplever situationen som frustrerande men förklarar samtidigt att det är viktigt att försöka informera kvinnorna om var de kan söka hjälp hos kvinnojourer och skyddade boenden.
Kvällens första patient är en späd iransk kvinna i 35-årsåldern. Hon har haft ont i magen i fyra månader och Bita Eshraghi misstänker njursten.
Hon ordinerar smärtstillande medicin, men eftersom läkemedel inte är subventionerade behöver kvinnan först gå via en hjälporganisation som tar hand om finansieringen. Den inofficiella vården bygger på en kedja av frivilliga inom landsting och hjälporganisationer.
Luddiga regler styr
Det är en lång och krånglig väg – som en ny svensk lag ska råda bot på. Från och med 1 juli i år har papperslösa laglig rätt till vård som inte kan anstå.
Men få inom vården har fått information om den nya lagen och hur den ska tillämpas.
– Utformningen är luddig. Jag tror att det är därför som informationen uteblir, säger Bita.
Hon tror inte att den nya lagen kommer att få kvinnorna här att söka offentlig vård.
– Formuleringen ”vård som inte kan anstå” blir en tolkningsfråga. Det hela är mycket godtyckligt och risken är stor att många inte kommer att få den vård de har rätt till.
Kvinnan med misstänkt njursten övergavs av sin man så fort hon kom till Sverige och via en tolk får vi veta att hon i samband med giftermålet bröt med sin familj och religion. Hon är rädd för vad som skulle hända om hon reser hem.
– Jag kan inte åka tillbaka, säger hon och skakar på huvudet. Det går inte.
Kvällens nästa patient är Lena, 40, från Vitryssland. Hon söker hjälp för oregelbundna blödningar.
Lena pratar perfekt engelska, i hemlandet arbetade hon som lärare, men tvingades fly efter valet 2010, då hennes man hamnade i en politisk konflikt.
Sedan två år lever hon och hennes 13-årige son på flykt. Lena har sökt asyl men fått avslag. Hon säger att livet vid sidan av samhället är svårt. Men att alternativet är värre.
– Om vi åker tillbaka hotas vi av fängelse. Jag kommer att söka asyl igen, vi kan inte ge upp. Vi har inget val.
I rummet bredvid, undersöker läkaren Ida Bergman en rysk kvinna med endometrios. Kvinnan vill inte prata med media.
– Många är rädda. Om de hittas kan de bli deporterade, säger Ida när kvinnan lämnat mottagningen.
Hon förklarar sitt engagemang för papperslösa med samma formulering som Johanna och Bita:
– Det handlar om vår syn på att vården ska vara en mänsklig rättighet.
Öppet varannan vecka
Gynmottagningen håller normalt öppet en kväll varannan vecka, efter ordinarie arbetstid. Alla på kliniken känner till verksamheten, men man pratar inte öppet om den.
Hur mottagningen kommer att bedrivas när lagändringen trätt i kraft är det ingen som vet.
– Men jag tror att vi kommer att jobba på som vanligt, så länge vi behövs, säger Bita.
Kliniken har hjälpt över hundra kvinnor
Kliniken startades av läkaren Martin Gustavsson, Bita Eshraghi, sjuksköterskan Johanna Gunnartz och barnmorskan Iselin Gasser.
Kvinnorna kommer hit på remiss från Röda korset eller Läkare i världen. Sedan starten har 130 patienter tagits emot.
I stället för personnummer används ett så kallat reservnummer som kvinnan uppger när hon kommer till kvinnokliniken.
Gynmottagningen håller vanligtvis öppet för remitterade patienter en kväll varannan vecka. Över sommaren är kliniken stängd. Hur verksamheten kommer att bedrivas efter lagändringen som träder i kraft den 1 juli är osäkert.
Här kan du läsa mer om den nya lagen: www.sjukutanpapper.nu