”Det är inte som förr att ha barn”

Malin Wollin

Malin Wollin längtar efter skolstarten: Det är så förbjudet att längta bort barnen

På måndag börjar mina barn dagis och fritids.

Det är 117 timmar bort.

I åtta veckor har vi levt ovanpå varandra i en hög och det är väldigt märkligt eftersom vi har ett stort hus.

Men när skolklockan ringer för sommar springer alla hem och lägger sig i en hög som luktar svett, sand, intorkad glass och badkläder som ingen bemödat sig med att hänga upp. När det blir mitten av augusti och fröken kallar springer alla åt varsitt håll och JAG FÅR VARA I FRED.

Det är så förbjudet att längta bort barnen men det är ju inte riktigt det jag gör.

Jag vill bara att de ska avlägsna sig en stund till skolan 300 meter bort så att jag kan hämta dem klockan 15 och vara en glad mamma som inte ligger på parketten, underst i en stinkande hög.

Det är inte som förr att ha barn, har ni tänkt på det?

När jag var barn kan jag inte minnas att någon gick omkring och brydde sig i onödan.

Jag badade vid bryggan, lekte med kompisar och byggde koja i skogen.

Ibland ropade någon att det var mat och då kanske man gick in en stund och kollade om det var något att ha.

Ibland ”gjorde” man något. Åkte på båtsemester eller så. Men i övrigt skötte man sig själv och tyckte att sommaren var härlig och lång.

Och nu. Alla barn ska ju glos på hela tiden.

Man ska veta var de är, vad de gör, hur de mår.

Och just det: har de roligt? Som om det är en förälders uppgift.

Vill du vara glad så får du väl fixa det själv.

Sabla curling åt höger och vänster.

Nu går vi tillbaka till våra jobb och njuter skuldfritt av tystnaden, lunch med kollegorna, prat om ränteläget istället för HON HAR MÅLAT FEL I MIN TOPMODEL FAN SKITUNGE.

Och så ses vi i en varm illaluktande hög i mitten av juni.