Vem förvånas över det här?

Terri Eriksson ser samma mönster som i skolan

En ny svensk studie visar att män som är feta när de är 18 har mycket mindre chans att gifta sig när de blir äldre. Troligtvis för att de även senare i livet fortfarande är feta och i de flestas ögon oattraktiva – eller så har den tidigare övervikten skapat dåligt självförtroende.

Forskarna menar att studien tyder på att kvinnor rankar en mans yttre högre än andra egenskaper.

Jaha? Vem ramlar av stolen av denna nyhet? Det måste vara någon som överhuvudtaget aldrig har gått i skolan. För så var det ju: de feta killarna (och tjejerna) kunde ha massor av kompisar och vara poppis på många sätt. Men det var också de som aldrig blev ihop med någon, alltid fick höra svaret ”Tyvärr, jag tycker om dig som kompis, men jag är inte kär i dig.”

Tjocka Andrea och Andreas fick gärna vara med och spexa i rökrutan (yes, det var tillåtet att röka på anvisad plats när jag gick i skolan). De fick följa med på fest, de var kompisarna man grät ut om sina kärleksbekymmer till. Men de blev själva aldrig uppbjudna till en tryckare och deras kärleksproblem kan sammanfattas med fyra smärtsamma ord: ”Ingen vill ha mig!”.

Som sagt var: vem är förvånad över forskarnas resultat?

Det är sorgligt att det är så här och det är ännu sorgligare att konstatera att det förmodligen är lättare att banta (trots att det är jättesvårt att gå ner i vikt och dessutom behålla den) än att ändra på omvärldens inställning till överviktiga.

Jag skulle dock gärna vilja se en jämförelse. Hur går det för de feta brudarna? Skulle tippa på att inte heller de har högstatus på äktenskapsmarknaden.

För ingen ska inbilla mig att det bara är kvinnor som vill både ha en snygg och smart respektive och att män tycker att det är insidan som räknas.